Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gåsslakt - Gåsört - Gåvoskatt - Gäddbett - Gäddhuvud - Gälle - Gärdesgård - Gärdsel - Gässling - Gästgiveri - Gödning - Gödningsämne - Gödraser - Gödselanalys - Gödselhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624
Gåsslakt — Gödselhus
Gåsslakt, se Ankslakt.
Gåsört (Potentilla anserina) kan bli
ett besvärligt ogräs i beten på
strandmarker, torv- och
mulljor-dar. Med sin låga växt, sina på
undre sidan silverfärgade,
vitulliga blad och ovanjordiska
ut-löpare varmed den breder ut sig
är den lätt att känna igen.
Blommorna äro gula. Där gåsört trivs
är kraftig kalkning att förorda.
B. W—n.
Gåvoskatt, se Arv- och gåvoskatt.
Gäddbett, oregelbundenhet i
över-och underkäkständernas ställning
hos häst. Framtänder i över- och
underkäke korrespondera ej utan
underkäkens tänder nå mer eller
mindre långt framför överkäkens.
Motsatsen är karpbett (se d. o. och
Tandfel). Såväl gäddbett som
karpbett ha ärftliga anlag som
orsak. Dhl.
Gäddhuvud, hästhuvud med mycket
insänkt profil. Motsatsen kallas
ramskopf (se d. o.).
Gälle, se Skulle.
Gärdesgård, se Stängsel.
Gärdsel eller trinne kallas de stänger
som bilda huvuddelen i en
gärdesgård. Gärdsel göres vanligen av
kluvet gallringsvirke av gran. Även
asp är bra.
Gässling, gåsunge.
Gästgiveri. Genom bestämmelser om
gästgiveri stadgades att vissa
platser skulle finnas, där resande mot
betalning kunde få mat, husrum
och skjuts. Denna inrättning ledde
sitt ursprung från Alnsö stadga av
år 1279. År 1933 upphävdes de
sista lagbestämmelserna om
gäst-giveriet.
Gödning. Försäljningen av olika slags
djur till slakt föregås ofta av en
gödningstid under vilken djuret
ökar i vikt men i vissa fall också
förbättras i kvalitet. Det senare
gäller framför allt utslagskor. Vid
gödningen avsätta dessa fett i
vis
sa s. k. fettdepåer i kroppen, men
även i själva muskulaturen. Kött
som på detta sätt har fett
insprängt i musklerna betalas bättre
per kilogram än magert kött. Att
gödning av utslagsdjur blir
lönande beror därför mera på det
stegrade kilogrampriset än på själva
viktökningen. — Om
tillvägagångssättet vid gödning av olika
djurslag läses i artiklarna om dessa
djurslags utfodring. Rbg.
Gödningsämne och gödningsmedel
användes ofta felaktigt som
beteckning för gödselmedel. Marken
gödslas med gödselmedel under
det att djuren gödas med
fodermedel.
Gödraser av nötkreatur ha dragits
fram för att särskilt motsvara de
villkor, som uppställas för att
uppfödning av djur enbart till slakt
skall bli lönande. Dessa djur ha
breda och djupa kroppsformer,
riklig köttansättning och smäckert
skelett (se Nötkreatursraser och
Nötkreaturens exteriör).
Gödselanalys. Analys av gödselmedel
är av betydelse för fastställande
av dessas värde. I regel omfattar
analysen endast hälften av resp,
kväve, kalium och fosforsyra eller
enbart det av dessa ämnen, som är
av särskilt intresse. I vissa fall kan
det vara önskvärt att fastställa ev.
förekomst av växtskadliga ämnen
eller för vissa grödor lämpliga
beståndsdelar. Gödselanalys utföres
bl. a. av Statens Lantbrukskemiska
kontrollanstalt samt av de lokala
lantbrukskemiska
kontrollstationerna. F.
Gödselhus. Överbygges gödselstaden
med tak benämnes anläggningen
gödselhus. Sådana ordnas numera
endast i de nordligare delarna av
vårt land. Gödselstaden omgärdas
lämpligen med betongmurar vilka
på vissa ställen förses med
öppningar för inkörning. Väggarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
