Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödselspridare - Gödselstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gödselstad
629
varvid den i behållaren lastade
gödseln föres sakta bakåt mot den
i behållarens bakre ände placerade
roterande spridarvalsen, över
vilken en fördelningsvals är
anordnad. Gödseln sönderdelas av
spridarvalsen och slungas ut rakt
bakom maskinen. Spridningsbredden
är ungefär lika med spridarvalsens
längd. Större spridningsbredd
er-hålles, om maskinen är försedd
med en bakom spridarvalsen
placerad roterande
bredspridnings-vals, vilken ungefär fördubblar
spridningsbredden. Härigenom
vin-nes den fördelen, att spridaren ej
behöver köras på tidigare utspridd
gödsel, vilket eljest måste ske för
att få god anslutning mellan
kör-dragen. Bredspridningsvalsen
bidrar också till bättre
sönderdel-ning av gödseln och bättre
sprid-ningsresultat. T. L—m.
Gödselstad. Regeln är att gödseln
före utkörningen lagras invid
stallet under längre eller kortare tid.
Det är av vikt att förlusterna
härvid bli så små som möjligt. Ett
villkor härför är att lagringen sker i
en lämplig gödselstad. Förluster
kunna uppstå genom att gödselns
flytande beståndsdelar rinna bort,
genom utlakning på grund av
ne-nerbörd eller dagvatten som rinner
in över gödselstaden och genom
allt för livligt bakterieliv i gödseln.
Det senare medför att värdefulla
beståndsdelar bortgå i gasform.
Kraven på gödselstaden och
dess storlek beror bl. a. på
sättet för den flytande
spillning-ens tillvaratagande.
Man talar i detta avseende om
strömetoden och
urinbrunnsmeto-den. Vid strömetoden användes så
rikligt med strömedel i stallet
att urinen tämligen fullständigt
suges upp av ströet. Det bästa
strömedlet är torvströ, det
vanligaste är halm. Övriga strömedel
som prövats ha i ena eller andra
avseendet visat sig mindervärda.
Torvströ suger upp ungefär 3
gånger så mycket fuktighet som
halm och har dessutom stor
förmåga att binda gasformiga ämnen.
Vid urinbrunnsmetoden användes
blott så mycket strö som kräves
för att djuren skola ha någorlunda
rent och bekvämt. Urinen ledes
genom täckta ledningar till en
urinbrunn^ som bygges i samband
med gödselstaden. Även vid denna
metod följer dock en hel del
fuktighet med gödseln ut på
gödselstaden. Genom nederbörd kan
mängden ytterligare ökas. När
gödseln under lagringen sjunker
ihop tränger därför en del pressaft
fram. Denna är icke så rik på
växtnäring som urinen. Pressvattnet
lagras ibland tillsammans med
urinen i en gödselvattenbrunn
någon gång i en särskild
pressvatten-brunn men ofta låter man
pressvattnet helt enkelt rinna bort.
Någon nämnvärd ekonomisk förlust
lär man ej göra härigenom. Om
pressvattenbrunn användes göres
den tämligen liten och tömmes
desto oftare. En urinbrunn bör
rymma 2,5—3 kbm per vuxet djur.
Detta räcker för den lagringstid på
7—9 månader, som erfordras för
att urinen skall kunna spridas då
den gör största verkan. Detta
inträffar på våren. På själva
gödselstaden där den fasta gödseln
lagras kräves ett utrymme på
unge-. fär 4 kvm per djur vid en
lagrings-höjd av 1,5—2,0 m.
Under lagringstiden skall såväl
flytande som fast spillning
skyddas mot för stark luftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
