Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havre - Havreagnar - Havrebladflugan - Havrebladlusen - Havreflygsot - Havrefodermjöl - Havregryn - Havrehalm - Havrekli - Havrenematoden - Havrerot - Havretäcksot - Havreålen - Havreälg - Havssalt - Havssäv - Hed - Hedskog - Hektolitervikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Havreagnar — Hektolitervikt
659
dessa förekomma rikligt. Havren
skördas, då kärnorna i vippans
övre del äro fullmogna.
Avkastningen av havren uppgår i
medeltal till 17 å 18 dt per ha för landet
i dess helhet. Detta är mindre än
av övriga stråsädesslag. Vanligaste
sjukdomarna på havren äro
svartrost och kronrost, sot- och
gråfläck-sjuka och vanliga skadedjur, som
angripa havre, äro fritfluga,
rotmask och nematoder. Havren
användes till foder, (se Spannmål)
men en stor del av vithavren
för-säljes till kvarnarna för
tillverkning av havregryn och havremjöl.
Ew. Å.
Havreagnar, se Agnar.
Havrebladflugan, se Minerarflugor.
Havrebladlusen, se Bladlöss.
Havreflygsot, svampsjukdom på
havre (se Sotsvampar). Redan vid
vippgången äro blomanlagen och
större delen av agnarna
förvandlade till ett sotlikt sporpulver, som
sprides av vinden. Under
blomningen kan det inkomma i andra
blommor, där det övervintrar mellan
agnarna och kärnan. Då kornet
gror smittas plantan och bildar
framdeles sotax. Sjukdomen
bekämpas genom betning (se
Av-svampning). Th. Lfs.
Havrefodermjöl, se Kvarnavfall.
Havregryn till människoföda beredes
av skalad vithavre.
Ångpreparera-de havregryn äro ej beska i
smaken. De tillverkas vid större
grynkvarnar genom att den skalade
havren ångas samt pressas mellan
valsar. Endast fullmatad och i
övrigt förstklassig vithavre lämpar
sig för grynframställning. Av 100
kg havre kan man räkna på 55—60
kg gryn.
Havrehalm, se Halm.
Havrekli, se Kvarnavfall.
Havrenematoden, se Trådmaskar.
Havrerot är ett stundom
förekommande men felaktigt skrivsätt för
haverrot (se d. o.).
Havretäcksot avviker genom fastare
spormassor och bibehållna,
hinnaktiga agnar från havreflygsot
(se d. o.) och bekämpas som detta.
Havreålen, detsamma som
havrenematoden, se Trådmaskar.
Havreälg, älg, som tagit för vana att
beta på havre eller annan gröda.
Länsstyrelsen kan efter ansökan
giva tillstånd att fälla havreälg
under icke-jakttid.
Havssalt är koksalt, som utvunnits
genom avdunstning av havsvatten.
Förutom rent koksalt innehåller
det en del andra ämnen, bl. a. jod.
Det rekommenderas därför till
husdjuren.
Havssäv, se Säv.
Hed, benämning på vissa
vegetations-typer, såväl skogbevuxna som
kala. En norrut vanlig skogstyp är
tallheden (se Skogstyper). I södra
och sydvästra delarna av landet
förekommer ljungheden, nu i
mindre omfattning, men tidigare, innan
man på allvar gått in för
skogs-kultur på ljunghedarna, i avsevärd
utsträckning. Andra hedtyper äro
t. ex. fjällheden, även kallad
rished, som regel bevuxen med
kråkris, lappljung och andra risarter.
A.P.
Hedskog, se Skogstyper.
Hektolitervikt. Bedömningen av
spannmålens kvalitet sker i den
vanliga spannmålshandeln efter
rymdvikt. Denna uttryckes genom
hektolitervikten i kilogram eller i
holländsk vikt. Holländsk vikt är
vikten i holländska skålpund per
Amsterdamer Zak. Ett holländskt
skålpund väger 492 g. En
Amsterdamer Zak rymmer 83,44 liter.
Hektolitervikten användes
allmännast i mellersta och norra Sverige
medan den holländska vikten ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
