Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hingstuppfödningsanstalt - Hinnfrukt - Hippursyra - Hirs - Hissar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666
Hinnfrukt — Hissar
hingstföl, som få en naturlig
uppfödning på goda kulturbeten i
kuperad terräng. Vid 4 års ålder
försäljas de för aveln godkända
hingstarna vanligen på offentlig
auktion. Dhl.
Hinnfrukt är ett slags nöt (se d. o.).
Hippursyra, i växtätarnas, särskilt
hästarnas urin förekommande,
färglöst, kristalliserande ämne,
vilket utgöres av bensol-glykokoll,
dvs. en förening av bensoesyra och
aminosyran glykokoll. Hippursyra
uppträder även i människans urin
efter förtäring av bensoesyra eller
ämnen, som kunna övergå i
bensoesyra. Sannolikt är bildningen
av hippursyra att betrakta som
organismens skydd mot
bensoesyre-förgiftning. F.
Hirs, ett stråsädesslag vilket dock ej
i länder med högt stående
jordbruk kan konkurrera med t. ex.
majsen eller de vanliga
stråsädes-slagen. Nu förekommer den
framför allt inom vissa områden i
södra och centrala Asien, där
jordbruket ej nått högre utveckling. Man
skiljer mellan vipphirs (Panicum
miliaceum) och kolvhirs (Setaria
italica). Båda arterna äro
ömtåliga för frost. Hirsen användes för
grönfoder eller för mogen skörd.
Den mogna kärnan är en viktig
råvara för bröd, gröt m. m. och
användes också av ostasiaterna
huvudsakligen för detta ändamål.
Ew. Å.
Hissar, börja alltmera att användas
vid inkörning av säd och hö i lador
och logar samt på skullar. Jämfört
med de tidigare allmänt använda
körbanorna ha hissarna framför
allt den fördelen att
lagringsutrymmet blir större. Körbanorna kunde
taga bort omkring hälften av
utrymmet på en skulle. För att hiss
skall kunna användas fordras att
takkonstruktionen är stark samt
fri från hindrande stolpar och
band. Själva avlastningen av
foror-na går fort med hiss (3—5
minuter). En olägenhet är att vid
avlastning med hiss för det mesta
minst två personer måste vara
närvarande samtidigt. — Vid
avlastning av hö- eller sädeslass med hiss
skall lasset först lyftas upp till en
viss höjd för att sedan forslas i
sidled. Detta kan ske både genom
hissar med löpvagn, där lasset
hänger fritt under färden i sidled
och genom släphissar. Hissarna
kunna drivas med motor eller
hästvandring, vissa småbrukarhissar
också genom den häst som drager
foran. Snabbast och bekvämast går
avlastningen med en motordriven
hiss med löpvagn. Den senare går
på en löpbana upphängd i
taknoc-ken. Löpvagnen är försedd med
block och svängel. I denna hänger
lasset i lassfångare, som bestå av
linor och bommar. För övrigt hör
till hissen spel med lintrummor och
motor samt hiss- och
transportlinor med brytrullar. Med hjälp av
spelet kan lasset lyftas och sänkas
eller köras fram och åter längs
löpbanan. Ur lassfångarna lösgöres
lasset genom ryck i en lina. För
mindre hissar med låg
körhastig-het räcker en motor på 3—6
hästkrafter. Större snabbgående
hissar fordra 6—10 hästkrafter.
Ersättes svängeln med en gripklo kan
hissen också användas för att
forsla fram hö eller säd från
lagringsplatsen till fodernedtag
eller tröskverk. — Då hissen dragés
av hästen som är spänd för foran,
hakas hisslinan först fast i foran.
Med ett handspel spännes sedan
linan och lasset lyftes något. Då
foran sättes i rörelse lyftes lasset
vidare upp och kan sedan också
köras i sidled. — Släphissar
användas på höskullar, som äro så låga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
