Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honung - Honungsdagg - Honungsklöver - Honungsrum - Honungsslungare - Honungsväxter - Hopfogning av virke - Hoppstjärtar - Hordein - Hormon - Hormonal dräktighetsdiagnos - Hormonala rubbningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
Honung — Hormonala rubbningar
Honung (se även Biskötsel) kallas
det aromatiska, söta och
tjockflytande ämne, som bina bereda av
insamlad nektar (se d. o.) eller i
vissa fall av honungsdagg (se d. o.)
och som lagras i vaxkakornas
celler. Den insamlade nektarn
omlagras upprepade gånger av bina och
genomgår härunder en
mognadsprocess, varvid dels vattenhalten
nedbringas, dels större delen av
förefintligt rörsocker omvandlas till
druv- och fruktsocker under
inverkan av ett enzym i binas saliv.
Honung innehåller omkring 20 %
vatten, 70—80 % invertsocker
(druv- och fruktsocker), högst 5 %
rörsocker, mer än 5 % sockerfri
torrsubstans och 0,1—0,35 %
mineralämnen. — På grund av sin
fina arom och sitt höga
näringsvärde är honung ett eftersökt
födoämne. Den användes även som
die-tiskt medel och som läkemedel,
bl. a. för lindring av hosta. — Allt
efter sin härkomst från olika
växter växlar honungens smak,
konsistens och färg. Den honung, som
insamlas under högsommaren och
som till stor del härrör från klöver
är ljus till färgen,
sensommarhonungen från ljung däremot
rödbrun. Sch.
Honungsdagg kallas en söt, klibbig
beläggning på blad, vilken
antingen utsöndras av plantan själv ellei’
oftast av bladlöss som leva på
bladen. Den är begärlig för bin och
myror samt utgör näring för vissa
svampar, som bilda mörka
överdrag på växter, s. k. sotdagg (se
d. o.). Th.Lfs.
Honungsklöver, se Sötväppling.
Honungsrum, se Bikupa under
Biskötsel.
Honungsslungare, se Skattning under
Biskötsel.
Honungsväxter, se Biväxter.
Hopfogning av virke, se
Virkessam-manfogning.
Hoppstjärtar, se Insekter.
Hordein, kornmjölets alkohollösliga
protein.
Hormon, ämnen, som utsöndras från
de endokrina körtlarna (se d. o.)
och som ha reglerande inverkan
på ämnesomsättningen i kroppen.
Exempel på hormoner äro
adrenalin, tyroxin och insulin (se
Könshormoner). Mellan hormoner och
vitaminer råder ofta samverkan
eller antagonistisk verkan. Dhl.
Hormonal dräktighetsdiagnos, se
Dräktighetsundersökning.
Hormonala rubbningar ge sig till
känna, när kroppens endokrina
körtlar (se d. o.) ej fungera
normalt. En del av dessa körtlar äro
livsviktiga och kunna således ej
undvaras. Saknas
sköldkörtelhormon, sker ej tillväxten och hos
äldre djur mjölkavsöndringen
normalt. Genom insprutning av
hormoner från en annan individ eller
syntetiskt framställda
tillväxthormoner, kommer tillväxten åter i
normala banor. Bisköldkörtlarna
ha kalkreglerande funktion och
nedsättning i verksamheten i dessa
små körtlar leder till kramper och
död. En överproduktion av
körtlarnas hormon leder till urkalkning
av skelettet. Rubbningar i
hypo-fysens verksamhet leder till en hel
rad av sjukdomstillstånd. Insulin,
som produceras i bukspottkörteln,
reglerar sockeromsättningen. Finns
ej tillräckligt av detta hormon,
stiger sockerhalten i blodet, varför
socker kommer att utsöndras med
urinen (sockersjuka). Binjurarna
producera adrenalin och en
rubbning i denna produktion yttrar sig
bl. a. i en sänkning av blodtrycket
och ett försämrat hjärtarbete (se
Endokrina körtlarna samt
Könshormoner). Dhl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
