Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästavel - Hästavelsfond, Statens - Hästböna - Hästens exteriör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hästa velsfond, Statens — Hästens exteriör
727
tävlingarna prövas vissa
varmblodiga halvblodshästar samt
nordsvenska hästar. Rbg.
Hästa velsfond, Statens. Ur denna
fond utlämnas lån för inköp av
vissa avelshingstar (se Hästavel).
Rbg.
Hästböna, se Bönor.
Hästens exteriör. Då en viss häst
skall beskrivas, räcker det inte med
att bara angiva rastypen, utan man
måste även lämna fullständiga
uppgifter om hästens kön, ålder, färg
osv. Man lämnar med andra ord
ett fullständigt signalement på
hästen. Häri omtalas så noga och
detaljerat som möjligt alla de
egenskaper, varigenom den
ifrågavarande hästen kan skiljas från
alla andra hästar. Signalementet
tjänar som grundpelare i intyg och
bevis av olika slag. Det bör alltid
tagas upp i en viss ordning. I
signalementet ingår hästens namn,
kön, färg, tecken (medfödda och
förvärvade), ålder, ras eller typ
och storlek (ibland mått). —
Beträffande hästfärger råder det en
stor förbistring. Hästens färger
indelas sedan gammal i hela,
blandade och brokiga. Dessutom
tillkommer albinos, ofärgade.
Hästfärgerna äro ärftligt betingade och de
olika variationerna orsakas av olika
arvsfaktorer (se Färg och tecken).
— Hästars ålder kan man med
större eller mindre säkerhet bestämma
genom att iaktta vissa
förändringar, som framtänderna undergå med
ökad ålder. Upp till 8—10 års
ålder kan man i allmänhet genom att
undersöka tänderna göra en
tillförlitlig bestämning men sedan blir
åldersbestämningen osäkrare, ju
äldre hästen blir. För
bestämmandet av en hästs ålder lämna
framtänderna i underkäken den
bästa vägledningen. Hästen har 6
framtänder i vardera käken, 3 i
varje käkhalva. Dessa 3 tänder
benämnas från käkens mitt räknat:
tångtanden (Ii), mellantanden (I2)
och hörntanden (I3). (Ii = l:sta
incisivtanden = l:sta framtanden,
l2 = 2:dra incisivtanden osv.)
Hästen har två på varandra följande
uppsättningar av framtänder:
mjölktänder och ersättningständer.
Mjölktänderna börja hos fölet
bryta igenom tandköttet under första
eller andra levnadsveckan;
tångtänderna komma först, därefter
mellantänderna och sist
hörntänderna. Se efterföljande schema.
Vid 2^ års ålder börja
mjölktänderna fällas och motsvarande
ersättningständer framkomma i
stället. Tångtänderna fällas först
(2^ år), sedan mellantänderna
(3^ år) och sist hörntänderna
(4^ år). Mjölktänderna skilja sig
från ersättningständerna
därigenom, att de äro mindre, vita till
färgen, tydligt halsade och ha
sol-fjäderformig krona. Såväl
mjölksom ersättningständerna äro vid
tuggningsarbetet utsatta för
nedslitning, ungefär 1—2 mm per år.
Genom nedslitningen undergår
slitytan formförändringar och de i
slitytan befintliga märkena,
kärnsäc-ken, kärnspåret och stjärnan (se
nedan) äro under nedslitningens
gång underkastade förändringar,
som lämna en god vägledning för
bestämmandet av hästens ålder.
Kärnsäcken är en försänkning i
tändernas slityta. I underkäkens
oslitna ersättningständer är
kärnsäcken ungefär 6 mm djup. Med
en nedslitning på 2 mm per år bör
det sålunda ta 3 år för nedslitning
av kärnsäcken i
underkäkständerna. Kärnsäcken slits ned i
tångtanden vid 6, mellantanden vid 7
och hörntanden vid 8 år. När
kärnsäcken är nedsliten (”fylld”), kvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
