Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
752
Hästskötsel
Hästskötsel
Vilda hästar funnos i Skandinavien under stenåldern och utgjorde då
ett omtyckt jaktbyte för människorna. Som tamt husdjur tyckes hästen ha
kommit till användning under bronsåldern. Den inhemska hästen var liten
till växten och passade ej så väl till krigsbruk. Detta var en av
anledningarna till att man började intressera sig för införsel av större och mera
värdefulla utländska hästslag. Från Gustaf Wasas tid känner man säkert till
sådan införsel. Den har sedan fortsatt i olika takt under alla följande
århundraden. Efter hand har införseln blivit mera planmässig och inriktad
på att skaffa fram hästtyper passande för olika ändamål. I våra dagar
är det jordbrukets arbetshäst som upptager det utan jämförelse största
intresset. Året 1943 funnos knappt 593000 hästar i Sverige. För en
framgångsrik och lönande hästavel krävas goda avsättningsmöjligheter, gott
djurmaterial och möjligheter till billig och hälsosam uppfödning av
unghästarna. Den tidigare i ganska stor utsträckning bedrivna uppfödningen
av remonter börjar bli alltmera riskabel sedan försvarets efterfrågan på
ridhästar minskats. Huvudvikten får därför läggas på arbetshästarna för
jordbrukets eget behov. Den utbredda användningen av traktorer för
tyngre jordbearbetning samt de stigande arbetslönerna ha tillsamman medfört
ökat intresse för lättrörliga icke fullt så tunga arbetshästar. Tillgång på
goda mineralrika beten på höglänt mark samt gott hö är en värdefull
förutsättning för hästuppfödning. Bete och hö kunna utgöra två tredjedelar
och mera av hela den fodermängd, som åtgår för uppfödning av en häst till
arbetsfärdig ålder. En medelstor arbetshäst kan räknas förbruka 4200—4800
foderenheter under sina första tre levnadsår. Uppfödning av unghästar
kräver stor omsorg från uppfödarnas sida om resultatet skall bli gott. En
omständighet som verkar fördyrande på uppfödningen av åtminstone
arbetshästar är att moderstoet under dräktighets- och digivningstiden icke kan
göra fullt arbete. På mindre gårdar, som ej så väl kunna utnyttja sina hästar
som dragare, kan emellertid fölproduktionen vara ett förträffligt sätt att
förbättra utnyttjandet av vanliga arbetshästar. Särskilt på mindre gårdar
kan hästuppfödningens ekonomi också förbättras genom att på gården födda
eller inköpta unghästar köras in och säljas vid 5—6 års ålder då de stå högst
i pris. Inom hästskötseln tillmätes djurens kroppsbyggnad en mycket stor
betydelse. Artikeln Hästens exteriör redogör för de exteriöra fordringarna,
under det att artikeln Felaktiga gångarter behandlar vissa följder av
oregelbunden benställning hos hästen. Brister som kunna vidlåda även exteriört
felfria hästar skildras i artiklarna Istadighet, Krubbitning och Ovanor hos
hästar. I vårt land hållas numera endast ett fåtal hästraser av betydelse,
medan i främmande länder en stor mängd raser finnas. För åtskilliga av de
senare redogöres i artikeln Hästraser. Om hästraserna i Sverige finnas
särskilda artiklar benämnda Ardennerhästen, Nordsvenska hästen, Svenska
halvblodsraser och Gotlandsrussen. Synpunkter på det praktiska avelsarbetet
samt redogörelse för statliga åtgärder för hästavelns befrämjande återfinnas
i artiklarna Hästavel och Hästpremiering. Tillräcklig och sund utfodring,
motion samt god hud- och hovvård äro undgängligen nödvändiga för att
hästarna skola trivas. Läs härom artiklarna Hästarnas utfodring,
Motio-nering av husdjur, Hudvård, Hovbeslag och Hovsjukdomar. I artiklarna Tand.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
