Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hö
759
gande proteinhalt. Då
proteinhalten tenderar att stiga under våtår
stiger sålunda även karotinhalten.
Ur praktisk synpunkt betyda
emellertid de variationer i
karotinhalten, som förekomma på grund av
varierande väderlek, ej så mycket,
som det sätt, varpå skörden
verkställes. Det är nämligen känt, att
vid dåligt utförd höbärgning, kan
en mycket stor del av fodrets
karo-tin- eller A-vitaminvärde förloras.
Under våtår böra vallarna
skördas till hö vid ett något
tidigare utvecklingsstadium än som
eljest anses normalt. Under
torrår kan skörden möjligen
göras något senare än normalt.
Eftersträvar man en särskilt
näringsrik första skörd och riklig
återväxt kan det vara lämpligt att
göra första slåttem ännu tidigare
än som sagts härovan. Emellertid
är det svårt att torka den späda
grönmassan som man får vid den
mycket tidiga skörden. Om
grönmassan beredes till AlV-foder,
me-lassensilage eller konsttorkas
und-vikes denna olägenhet samtidigt
som förlusterna bli betydligt
mindre än vid den mest lyckade
höbärgning. — Bland höslagen
brukar man skilja på följande. •—
Klöverhö är värdefullt genom sin
höga halt av äggvita och
mineralämnen. För stora givor av rent
klöverhö kunna verka ogynnsamt
på djurens fodersmältning. I
första hand bör det användas till
mjölkkorna som bäst utnyttja detta
höslag. Gräshö från slåttervallarna
består vanligen av timotej. Det har
avsevärt lägre halt av äggvita än
klöverhöet. Gräshöet utnyttjas bäst
av hästarna, som ha ett lågt
ägg-vitebehov. På
fodersmältningsappa-raten verkar gräsfrö enbart
gynn
samt. Gräsblandat klöverhö är det
vanligaste av våra höslag. Dess
äggvitehalt beror i hög grad på hur
stor mängd klöver som ingår.
Ägg-vitehalten brukar stiga i hö från
norr till söderut i landet. — På
fo-dersmältningsapparaten verkar det
gräsblandade klöverhöet
gynnsammare än rent klöverhö. Det kan i
rikliga givor användas till alla
höätande djurslag. — Hö av
efter-slåtter brukar innehålla mera
klöver än hö av första skörden. Väl
bärgat är det ett utmärkt foder för
mjölkkor. Hö av betestyp beredes
av gräset från kulturbetesmarker.
Välbärgat hö av denna typ är ett
utmärkt foder till kalvar och
högmjölkande kor. Själva
höberedningen är dock kanska besvärlig.
— Luzernhö har hög halt av
äggvita och mineralämnen men lägre
smältbarhet än klöverhöet.
Smakligheten är inte särskilt god. •—
— Normalt äng shö kallas höet från
kultiverade slåtterängar där
växt-beståndet huvudsakligen består av
gräs. Dess fodervärde beror av
samma omständigheter som
behandlats i samband med det
gräsblandade klöverhöet. På
fodersmältningen verkar ängshöet
synnerligen gynnsamt. Det användes i
första hand till idisslare. Starrhö
består till allra största delen av
olika starrarter.
Sammansättningen växlar ganska starkt. I landets
nordligaste trakter tillmätes
starrhöet ungefär samma fodervärde
som det normala ängshöet. Söderut
har starrhöet sämre anseende.
Överallt utmärker sig starrarterna
genom hög halt av den värdelösa
kiselsyran, men låg halt av de
värdefullare mineralämnena. —
Grönfoderhö beredes av grönskördad
strå- eller trindsäd och av
vicker-havre. Fodervärdet beror i hög grad
på utvecklingsstadiet. Då vicker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
