Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hönssjukdomar - Hönsskötsel - Hönsskötselns ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hönsskötsel — Hönsskötselns ekonomi
781
giftiga växter osv.
Sjukdomssymtomen kunna variera men äro ofta
föga iögonenfallande. Behandlingen
får rätta sig efter det enskilda
fallets art. A. I.
Hönsskötsel, se Hönsens avel.
Hönsskötselns ekonomi. En mycket
stor del av vårt lands hönsstam
tillhör mindre besättningar, som
huvudsakligen hållas för att förse
gårdens eget hushåll med ägg.
Hönsskötseln på dessa gårdar lämnar
dock ofta åtskilligt övrigt att
önska ifråga om effektivitet. Många
hönshus äro oändamålsenliga,
utfodringen baseras i rätt stor
utsträckning på avfall, den dagliga
skötseln sker ej efter någon
genomtänkt plan och den årliga
förnyelsen inom hönsbesättningen
ef-tersättes. Allt detta måste leda till
att äggproduktionen per höna blir
låg. Även en hönsskötsel av det nu
antydda slaget kan dock måhända
vara till viss nytta för ägaren ty
om hönsen inhysas i något
över-skottsutrymme, utfodras med
avfall och ägnas tillsyn när det
passar sig för skötaren kunna de
sammanlagda kostnaderna ej
beräknas vara stora.
Det bästa ekonomiska
resultatet inom hönsskötseln kan
uppnås endast om man väl
utnyttjar lärdomarna på utfodringens
och avelns område samt ordnar
det hela enligt riktiga
ekonomiska principer.
— Hönsstammens rekrytering.
Som grundläggande för
hönsskötseln räknar man anskaffandet av
hondjur. Detta kan utföras på i
första hand fyra olika sätt. I
n-köp av värpfärdiga
unghöns (ungefär 5^2 månad
gamla) är den enklaste metoden för
rekrytering av hönsstammen.
En
kel är metoden främst därför att
den befriar från alla
uppfödnings-bekymmer. Inga nämnvärda krav
ställas på kunskaperna i
avelsfrå-gor, behovet av utrymme i
hönshuset blir mindre och den med
uppfödningen förenade risken
försvinner så gott som helt. De
värpfärdiga unghönsen betinga dock
ett tämligen högt pris och alltid
kan man ej veta vilka deras
ärftliga anlag för äggproduktion äro.
— Inköp av ungefär 10
veckor gamla h ö n
kycklingar har många av de
fördelar som utmärka den ovan
beskrivna metoden. Dock ökas
kravet på utrymme och en viss risk
finnes för förluster under den tid
som förflyter innan djuren kunna
börja värpa. Antalet inköpta
kycklingar bör därför vara
omkring 10 proc, större än det
önskade antalet värpfärdiga hönor.
Normalt måste nämligen en
tiondel av kycklingarna gallras ut
innan de äro färdiga att börja
värpa. För att av 110 inköpta
10-veckorskycklingar vid normal
ut-gallring få fram 100 värpfärdiga
djur kan man beräkna en
foderförbrukning motsvarande 700—800
kg kraftfoder. Fodrets
sammansättning behandlas i artikeln
Hönsens utfodring. — Inköp av
dagsgamla kycklingar
stegrar väsentligt kraven på
utrymme, skötsel och utfodring.
Förlustrisken stiger också.
Normalt gå omkring 15 proc, av
djuren förlorade innan de nå
värp-färdig ålder. Hur många
kycklingar som måste inköpas för att
man skall få fram 100 värpfärdiga
djur beror allra främst på
huruvida de äro könssorterade eller
ej. Normalt innehåller en sats
kycklingar lika många han- som
hondjur. Under sådana
omstän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
