Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruk, Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruk, Sveriges
865
Fjällområdet i nordväst. Detta
uppvisar ett fåtal odlingar. Nedanför
detta område vidtager Nordsvenska
höglandet, som från fjälltrakterna
sänker sig mot öster till Bottniska
kustlandet samt mot söder ned till
Mellansvenska låglandet. Området
utgöres av ett vidsträckt till större
delen skogbevuxet platåland.
Terrängen är ganska jämn utom där
den genomskäres av de stora
floddalarna. — Inom Bottniska
kustlandet ha havsavlagringar i stor
utsträckning fyllt ut
dalgångarna och givit upphov till god
odlingsmark. Mellansvenska
låglandet sträcker sig som ett brett bälte
tvärs över Sverige. Det kan delas
upp i tre större lerslättbygder,
Mälar-Hjälmarslätten,
Vänerslät-ten och östgötaslätten. De skiljas
av högre belägna, blockrika, glest
uppodlade skogstrakter. Både i
Närke, Östergötland och
Västergötland vilar slätten i stor
utsträckning på kalkrik silurgrund.
Sydsvenska höglandet omfattar
större delen av Götaland och
täckes till största delen av moräna
bildningar. Det påminner närmast
om Nordsvenska höglandet men är
långt mera uppodlat och bebyggt.
Det bättre klimatet har i hög grad
bidragit härtill. Till Sydsvenska
låglandet kan även räknas Öland
och Gotland. Området vilar i stor
utsträckning på kalkrik grund från
silur- eller krittiden. Åkerjorden
utgöres av leror eller bördig
mo-ränmärgel. — Värmeförhållandena
äro mycket olika i landets skilda
delar. I norr ligger årets
medeltemperatur under fryspunkten. På
syd- och sydvästkusten stiger den
till över +7°. Störst är skillnaden
på vintern. I januari är Lund 14°
varmare än Karesuando. I juli är
skillnaden endast 4°. Av viktigare
odlade växter går potatisen och
vissa vallväxter längst åt norr.
Se
dan följer sexradskornet och som
regel råg och havre.
Höstveteodlingens nordgräns sammanfaller
ungefär med Mellansvenska
låglandets nordgräns. Sockerbetsodlingen
har sin norra gräns i Östergötland.
— Dygnets medeltemperatur ligger
över + 10° under 4(4 månad i
södra och sydvästra Sverige, under
4 månader i Stockholmstrakten och
under ungefär 2 månader i
nordligaste Sverige. Under fryspunkten
ligger dygnstemperaturen i 7
månader i Lappland, 4 månader i
trakten av Stockholm och 2(4
månad i de sydligaste kusttrakterna.
— Nederbörds förhållandena visa
utpräglade skillnader mellan olika
landsändar. Västra Sverige har
rikare nederbörd än landets östra
och södra delar. I den östra delen
av landet växlar den årliga
nederbörden mellan 400 och 600 mm,
mot västkusten stiger den över 600
mm. (Se karta till artikeln
Nederbörd.) Särskilt vårarna äro torra i
östra Sverige. Alltefter som
nederbörden minskar ökar
höstsädesodlingens omfattning medan vall- och
havreodlingens betydelse går
tillbaka. — Arealer och
markens användning. Landet
har uppdelats i 18 olika naturliga
jordbruksområden, se kartan på
sid. 866. De äga någorlunda
likartade naturförhållanden och
erbjuda därför ungefär samma yttre
betingelser för jordbruket. De olika
ägoslagen ha mycket olika
omfattning i de olika områdena. Tab. I
på sid. 867 visar fördelningen
enligt 1944 års jordbruksräkning.
Åkern har sin största utbredning
inom de lägre liggande mindre
kuperade områdena. Jorden är där
vanligtvis lerig och rikare på kalk.
Mest uppodlad är Skåne—Hallands
slättbygd där ända till 80 % av de
bästa trakternas jord utgöres av
åker. Av den norrländska fjäll- och
55 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
