Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksstatistik - Jordbrukstekniska föreningen - Jordbrukstekniska institutet - Jorddelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
888
Jordbrukstekniska föreningen — Jorddelning
land har alltsedan 1930 gjorts en
eller två gånger per år. 1933
påbörjades en månatlig räkning av
antalet galtar och betäckta suggor.
Betäckningsstatistiken kan för den
enskilde jordbrukaren vara till
synnerligen stort gagn vid
planläggningen av svinskötseln. Med dess
hjälp kan man nämligen i förväg
uppskatta hur stort utbudet av
gödsvin och fläsk kommer att bli.
— Förutom de nämnda
undersökningarna har huvudsakligen i
samband med kristidsregleringar
åtskilliga tillfälliga räkningar och
inventeringar företagits. Rbg.
Jordbrukstekniska föreningen
stiftades 1927 genom omorganisation
av Svenska Motokulturföreningen.
Föreningen har haft till sin
uppgift att göra utredningar av
teknisk och ekonomisk art rörande
konstruktion och användning av
lämpliga maskiner, redskap och
byggnader. Den har också prövat
och utvecklat arbetsmetoder inom
jordbruket samt verkat för
standardisering inom den industri som
förser jordbruket med maskiner
och redskap. Föreningen har
utgivit ett stort antal ”Meddelanden”
med värdefull handledning i olika
jordbrukstekniska frågor. Dess
adress är Ultuna, Uppsala 7. Från
och med 1 juli 1945 har en stor del
av föreningens verksamhet
övertagits av Jordbrukstekniska
institutet (se d. o.). Rbg.
Jordbrukstekniska institutet
inrättades genom beslut av 1945 års
riksdag med uppgift att på bredare
bas fullfölja den verksamhet som
tidigare bedrivits av
Jordbrukstekniska Föreningen (se d. o.).
Institutet är förlagt till Ultuna och
drives med hjälp av anslag från
staten och näringslivet. Rbg.
Jorddelning. Ordet jorddelning
användes för att beteckna hur
marken fördelas på gamla och
nybil
dade fastigheter. Det är sålunda
icke alltid fråga om en uppdelning
av marken utan kan lika väl gälla
en omfördelning eller t. o. m. en
sammanslagning. Uttrycket
fastighetsbildning skulle därför vara
mera betecknande för de
omständigheter som det verkligen är fråga
om. — Den svenska åkerjordens
fördelning på de olika
brukningsdelarna har under århundradenas lopp
varit föremål för stora
förändringar. De tre färgplanscherna till
denna artikel visa utvecklingen inom
en by. Nästan all Sveriges jord som
brukats av allmogen har dock
bakom sig i stort sett samma
utvecklingshistoria som planscherna
visa. Måhända kommer
jordbruksre-formen av 1947 (se d. o.) att
i en del bygder åstadkomma
ytterligare en omvandling av snarlikt
slag. Det första kända systemet
för markens uppdelning på olika
ägare var det s. k. hammar- eller
fornskiftet. Vad detta egentligen
innebar känner man dock ej säkert
till. Den på de gamla
landskapslagarnas tid använda delningsformen
var solskiftet eller som det också
kallades tegskiftet. I 1734 års lag
fastställdes detta som orubbligt.
Sol- eller tegskiftet utmärktes av
att all åkerjord som tillhörde en by
var uppdelad på en stor mängd
ägofigurer, se plansch I. Av dessa
skulle var och en till hela sitt
omfång såvitt möjligt vara av samma
godhet. Varje särskild sådan figur
delades sedan upp på byamännen.
Var och en av dessa skulle på varje
figur stöta mot samma grannar
som hemma i byn gränsade till
hans gårdstomt. Både tomtens och
tegarnas i varje figur storlek
skulle motsvara varje byamans andel
i byns sammanlagda ägor. Sol- eller
tegskiftet medförde en oerhörd
splittring och sammanblandning av
ägorna som hindrade jordbrukets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
