Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalcium-fosforkvot - Kalciumkarbid - Kalciumkarbonat - Kalciumoxid - Kalciumsilikofosfat - Kalciumsulfat - Kalesch - Kali - Kaliammoniaksuperfosfat - Kaligödselmedel - Kalisalt - Kaliber - Kalilut - Kalium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
912
Kalciumkarbid — Kalium
grundämnen. Man menar i
allmänhet att kvoten bör ha ett värde av
1 till 2. Det är av stor vikt att
tillräckliga och lämpliga mängder
av kalcium och fosfor tillföras
djuren. S. N—t.
Kalciumkarbid, vanligen kallad
”karbid”, framställes genom
upphettning av kalk och kol i elektrisk ugn
till en förening som har kemiska
formeln CaC?. Den användes för
framställning av kalkkväve (se
Kalkkväve) och acetyléngas. Den
senare, som har en viss betydelse
för belysningsändamål,
åstadkommes genom att lämplig mängd
vatten tillföres karbiden. KIK.
Kalciumkarbonat användes i finmalen
form för kalkning av jorden (se
Kalkning). Dessutom användes det
som mineralfoder till husdjuren i
form av slammad krita (se
Mine-ralämnesbehov). G. S.
Kalciumoxid, detsamma som kalk (se
d. o.).
Kalciumsilikofosfat, se Thomasfosfat
och Glödfosfat.
Kalciumsulfat, se Superfosfat.
Kalesch, se Åkvagnar.
Kali, se Kalium.
Kaliammoniaksuperfosfat, se
Biandgödselmedel.
Kaligödselmedel, se Kaliumgödsel.
Kalisalt, se Kaliumgödsel.
Kaliber, gevärsloppets invändiga
diameter, se Jakt, jaktvapen.
Kalilut, se Kalium.
Kalium, metalliskt grundämne med
kemiskt tecken K. Fritt kalium är
lätt, kan skäras med kniv, varvid
den blanka metallytan i luften
snart överdrages av grå, matt oxid.
Kalium brinner vid antändning
med intensivt, blåviolett ljus. Med
vatten reagerar kalium så häftigt
att vätgas utvecklas och jämte
metallen antändes i luften. Fritt
kalium har ingen teknisk betydelse,
däremot äro flera av dess
föreningar av största vikt, särskilt inom
jordbruket. — Kalium är ett
bio-gent grundämne (se d. o.), vilket
ofta förekommer i för växterna
otillräcklig mängd i jorden och
därför måste tillföras i form av
kaligödsel. — De viktigaste
fyndorterna för kaliumsalter äro belägna i
Tyskland (Strassfurt) och i
Frankrike (Elsass). Dels direkt genom
omkristallisering, dels genom olika
omsättningar utvinnas olika
kaliumsalter, varav följande äro de
viktigaste. — Kaliumklorid eller
klorkalium förekommer som
mineralet Sylvin samt tillsammans
med magnesiumsalter i mineralen
Karnallit och Kainit. Kaliumklorid,
som är ett färglöst, kristallint
ämne påminnande om vanligt salt,
torde väl fortfarande vara det mest
använda kaligödselmedlet. —
Kaliumsulfat, svavelsyrat kali,
färglösa kristaller, är också ett
viktigt kaligödselmedel. —
Kalium-karbonat, pottaska, förekommer
i landväxternas aska och är det
viktigaste växtnäringsämnet häri.
Numera utvinnes pottaska genom
kemisk omsättning ur andra
kaliumföreningar. Den är i ren
form en färglös kristallmassa, som
upptager fuktighet ur luften och
sönderflyter. Dess vattenlösning
reagerar starkt alkaliskt, vilket
man även bör erinra sig, då träaska
användes för gödslingsändamål.
Bäst är att blanda askan i andra
lämpliga jordförbättrings- eller
gödselmedel eller att eljest
utsprida densamma mycket tunt.
Träaskans goda rengöringsegenskaper
bero även på dess innehåll av
kaliumkarbonat. — Kaliumnitrat,
vanlig salpeter, är ett koncentrerat
växtnäringsämne utan onödiga
beståndsdelar. Dels på grund av dess
högre pris, dels emedan jordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
