Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaninburar - Kaninernas utfodring - Kaninraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kaninernas utfodring — Kaninraser
937
en redlåda eller ett innerrum, där
djuren kunna söka skydd. Rbg.
Kaninernas utfodring. De flesta
vanliga fodermedlen passa för
kaniner. Fodret måste alltid vara av
god beskaffenhet, ty annars
inträffa lätt rubbningar i
fodersmältningen. Kaninerna äro också
mycket känsliga för hastiga
övergångar från ett foder till ett annat. ■—
På sommaren utgöra bete och
grönfoder av olika slag de
viktigaste fodermedlen. Även under
resten av året äro kaninerna
tacksamma för något saftfoder. Detta
gi-ves lämpligen i form av
fodermärg-kål, rotfrukter eller AlV-foder. Hö,
men även löv, är det viktigaste
vinterfodret. Som kraftfoder kan
först och främst all slags fodersäd
samt kli användas. Ärter, vicker
och bönor ha dock en besk smak
och böra användas försiktigt.
Bland oljekakorna är sojamjöl och
linfrömjöl värdefullast. Kött-,
blod-och fiskmjöl, men framförallt
skummjölk är andra fodermedel
som med fördel användas för
att höja foderstatens äggvitehalt.
En-, tall- och granris ha litet
näringsvärde, men anses ha gynnsam
inverkan på djurens hälsa och
köttets kvalitet. Rbg.
Kaninraser. I Sverige skiljes numera
mellan bruksraser och övriga
raser. De senare äro utan praktisk
betydelse. Bruksraserna omfatta
sådana kaniner som äro särskilt
lämpade att inom vårt land
producera kött, skinn och ull. Våra
förnämsta bruksraser för kött- och
pälsproduktion äro följande. — Vit
lantkanin, som vid inventeringen år
1940 utgjorde över 70 % av hela
landets kaninstam. Rasen lämpar
sig för kombinerad kött- och
pälsproduktion. Den härstammar
närmast från den vita danska
lant-kaninen men har i vårt land föräd-
Vit lantkanin.
lats vidare. Enligt bestämmelserna
för stambokföring skall en vit
lantkanin vid 8 månaders åldei’
väga minst 3,5 helst 4 kg. Färgen
skall vara rent, glänsande vit.
Kroppen bör vara medellång med
brett, välvt bröst och högt, kraftigt
skulderparti. Benstommen skall
vara fin, ryggen vackert böjd och
korset väl avrundat. Svansen skall
vara kort och bäras tätt intill
kroppen. Pälsen skall ha 30—35 mm
långa hår samt vara tät, mjuk och
Lilla Chinchilla.
glansig. — Lilla chinchilla vax
1940 den näst vit lantkanin
vanligaste rasen. Det är en ganska liten
ras. 8-månadersvikten skall vara
minst 2,5 helst 3 kg. Inom rasen
förekommer tre olika typer,
nämligen en tysk, en fransk och en
engelsk. Inom vårt land ha den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
