Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klase - Klassificering - Klave - Kli - Klibbal - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klassificering — Klimat
949
sade att alla blommor komma på
ungefär samma höjd, kallas klasen
kvast. D. L.
Klassificering, se Sortering.
Klave benämnes det allmänt använda
redskapet för mätning av
grovleken på rundvirke (t. ex. timmer)
och stående träd. Den är i
allmänhet gjord av stål, numera rätt
allmänt av rostfritt sådant. Den
består av en graderad linjal, som
uppbär två mot denna vinkelräta
skänklar, varav den ena, som går
Klave.
ut från graderingens nollpunkt, är
fast och den andra förskjutbar
utmed linjalen. Avläsningen sker vid
den sistnämndas insida.
Gradering-en är i regel utförd i cm och
engelska tum, någon gång även i
svenska eller danska tum. Vid
värdering av rotstående skog är man
ofta i behov av mått även högre
upp på stammen. Härvid användes
en s. k. stångklave dvs. en klave
på skaft. Den rörliga skänkeln
manövreras i detta fall vanligen
medelst en fjäder och ett mot
denna verkande dragsnöre, som går
ned utmed skaftet. De vanligaste
typerna äro Ulléns och Karsbergs
stångklavar. O. E.
Kli, se Kvamavfall.
Klibbal, se Al.
Klimat. En orts klimat är
sammanfattningen av
väderleksförhållandena på orten.
Väderleksförhållandena bestämmas av följande
meteorologiska faktorer:
lufttemperatur, marktemperatur, strålning,
lufttryck, vindar, fuktighet i
atmo
sfären och nederbörd. Det är dessa
storheters medelvärden och
maximi- och minimivärden för årets
olika månader, som användas, då
man vill karakterisera de
klimatiska förhållandena på en ort eller
inom ett större klimatområde. I
första hand beror klimatet på
breddgraden. Vore jordaxeln
vin-kelrät emot jordbanans plan, vore
dag och natt alltid lika långa,
solen stod vid middagstiden för en
och samma ort alltid lika högt över
horisonten, vid ekvatorn i zenit,
vid polerna vid horisonten.
Årstids-växlingar funnos ej. Eftersom
jordaxeln lutar 66,5° emot
jordbanans plan och alltid pekar i
samma riktning, emot polstjärnan,
kommer solen att dag efter dag
stå olika högt över horisonten vid
middagstiden. Högst står solen vid
sommarsolståndet den 22 juni.
Jorden vänder då sitt norra
polarområde emot solen. Norr om
polcirkeln är det då dag dygnet runt och
vid norra vändkretsen står solen i
zenit. Lägst står solen vid
vintersolståndet den 22 december, solen
står då i zenit vid södra
vändkretsen och norr om norra polcirkeln
är natt hela dygnet. Den 21 mars
och 23 september är vår-
respektive höstdagjämning, då dag och
natt äro lika långa över hela
jorden och solen på middagen står i
zenit vid ekvatorn. Eftersom ett
knippe solljus, som faller snett in
emot en horisontal yta belyser allt
större yta ju snedare knippet
faller in mot ytan, måste solenergien
per ytenhet bli mindre ju lägre
solen står på himlen. Vid 30°
solhöjd blir energien per ytenhet blott
hälften av vad den är, då solen
står i zenit. På grund av jordens
klotform måste den per ytenhet av
jordytan instrålade energien bli
allt mindre ju längre man avlägs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
