Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokoppor - Kokosfett - Kokoskakor - Kokosmjöl - Kokpunkten - Kokpunktsförhöjning - Koks - Koksalt - Koksaltförgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
968
Kokosfett — Koksaltförgiftning
spensalva. Kopporna smitta lätt
mjölkarnas händer. Personer som
vaccinerats mot smittkoppor,
kunna smitta korna, så att dessa få
kokoppor. Hfld.
Kokosfett ur den soltorkade, köttiga
delen av kokosnöten (copra)
genom utpressning erhållet och
genom raffinering från fria fettsyror
befriat fett. Kokosfett smälter
redan vid ca 25° och är vitt till
färglöst. Dess viktigaste
användningsområde äro margarin- och
tvålframställning. F.
Kokoskakor, se Oljekakor.
Kokosmjöl, se Oljekakor.
Kokpunkten hos en vätska är nådd
då temperaturen blivit så hög att
ångbubblor börja stiga upp mot
ytan, dvs. att vätskan förgasas.
Normalt kokar vatten vid 100°
Celsius. Kokpunkten kan dock
höjas om trycket i kokkärlet ökas.
Detta begagnar man sig av vid
sterilisering och i de moderna
tryckkokarna för hushållsbruk. En
kort upphettning till 120° i slutet
kärl verkar mera bakteriedödande
än en längre stunds vanlig kokning
i öppet kärl. Torkning av livsmedel
sker ofta under vacuum, dvs. att
luft pumpats bort ur det slutna
kokkärlet. Härigenom sänkes
kokpunkten och vattnet i den vara
som skall torkas förgasas vid en
temperatur som ligger under 100°.
På detta sätt undvikas skadliga
förändringar hos varan.
Kokpunktsförhöjning, se Värme.
Koks, se Bränsle.
Koksalt, ”salt”, natriumklorid,
klor-natrium, förekommer allmänt i
naturen, främst i havsvattnet.
Halten koksalt i oceanerna växlar
mellan 2 och 4 %, vissa saltsjöar
såsom Döda havet har en salthalt
uppgående till 25 %. Salt
framställes genom indunstning av
havsvatten i grunda dammar eller också
kan det erhållas genom brytning
av s. k. bergsalt i gruvor. Det
erhållna råsaltet är alltid
förorenat, framför allt av
magnesium-klorid, och måste därför först
renas genom omkristallisation. —
Koksalt är oundgängligt för
organismen och finnes i alla kroppens
vätskor. Hos en fullvuxen
människa är dagsbehovet ungefär 10—15
gram. För att tillfredsställa
saltbehovet hos kreatur, utöver det
normala fodrets innehåll, tillföres
detta ofta i form av hösalt eller
saltstenar. Koksalt har stor
antiseptisk verkan och begagnas
därför som konserveringsmedel för
kött, fisk och grönsaker. Inom den
kemiska industrien användes
koksalt som råvara för tillverkning av
saltsyra, klor etc. — Blandat med
3 delar snö eller krossad is ger
koksalt en verksam köldblandning,
varigenom en så låg temperatur,
som — 20° kan åstadkommas. E. Y.
— För gödslingsändamål har
koksalt prövats till sockerbetor och
har visat sig åstadkomma
skörde-stegring när betorna ej kunna
tillföras annan natronhaltig gödsel
såsom t. ex. chilesalpeter och
kalisalt. G. S.
Koksaltförgiftning. Om en ko ej fått
salt på länge och kommer över en
säck hösalt, äter hon ofta ett par
kg. Redan några timmar senare
blir hon vinglig och sedan
oförmögen att resa sig. Dör ofta inom ett
dygn. Behandling: Stora
kvantiteter vatten givna på tidigt stadium
kan rädda livet. Har kon börjat bli
vinglig bör veterinär genast
tillkallas. — Grisar, som fått salt mat
t. ex. sill bli liggande i kramp. Bli
blåa först om öronen och sedan
över hela kroppen. Behandlas med
stora kvantiteter vatten, ex.
dropp-lavemang. Hjärtmedel. Utsikterna
till förbättring äro små. Hfld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
