Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
978
Kolning
gen, detta för att frakten av veden
skall bli så kort som möjligt. De
betydligt lättare kolen tåla
avsevärt längre frakt, och våra gamla
järnbruk tog ofta kol från skogar
på stora avstånd. Under vissa
förhållanden kan det dock löna sig
med s. k. platskolning, där ved
samlas från större trakter och
kolas i en kolgård. En sådan kolgård
är som regel belägen vid flottled,
så att veden kan flottas fram eller
vid sågverk, då avfallsved från
sågen (ribb och bakar) utgör
råvaran. — Som tidigare nämnts var
det järnhanteringen som kom
kol-ningen att taga fart. För att få
hög kvalitet på järnet — och
svenskt järn har ju länge varit
känt över hela världen just för sin
överlägsna kvalitet — ställdes rätt
stränga krav på kolveden, och det
var så gott som uteslutande
barrved, helst gran, som kolades.
Björkkol hålla en liten mängd
fosfor, som gör järnet sämre, och
dessa kol voro därför mindre väl
sedda. — Sedan
järnframställningen rationaliserats, har kolningens
betydelse minskat, och vi
framställa nu betydligt mindre kol för
detta ändamål än tidigare. I
stället fick kolet under andra
världskriget ett nytt och stort
användningsområde, nämligen som
bilbränsle och till gengasdrivna
motorer överhuvudtaget. Här är det
dock lövkolet, som är det bästa,
och stora kvantiteter lövved, som
annars skulle varit så gott som
värdelösa kolades under kriget till
gengaskol. — I stället för kolning
i mila har man numera i stor
utsträckning övergått till kolning i
ugn. Ur järnhanteringens synpunkt
ger ugnskolningen ej fullt så goda
kol som milkolningen, men ugnen
har vissa andra fördelar framför
milan. Den ger möjlighet att
tillvarataga en hel del biprodukter,
Liggmila.
och denna kolningsprocess borde
kanske rättare kallas
torrdestille-ring av trä. Vid milkolning har en
betydande mängd luft tillträde till
veden under kolningen, och de
gaser och vätskor, som bildas under
kolningens gång, gå upp i luften
eller sippra ned i kolbotten. Vid
ugnskolningen är lufttillträdet till
veden avstängt, och de gaser och
vätskor, som bildas under
kolningen, tas till vara. Dessa biprodukter
ha visat sig vara synnerligen
värdefulla, och deras vidare
bearbetning har gett upphov till en
ganska omfattande kemisk industri,
som förser oss med ersättning för
en hel del viktiga, tidigare
importerade varor. Denna kemiska
industri är dock ännu relativt ny, och
mycket talar för att den kommer
att utvecklas i hög grad. Kolet
torde efter allt att döma endast bli
en biprodukt och de kemiska
produkterna huvudutbytet vid
framtidens trädestillation. — Ur
skogs-vårdssynpunkt är träkolningen
synnerligen värdefull, då den ger
möjlighet till avsättning av klena
dimensioner och därmed också
möjlighet till tidigare gallringar.
— Gott träkol skall vara rent, hårt
och svart, skall ha glänsande
brottytor och ge ett klingande ljud
om det slås mot ett hårt föremål.
Lösa, bruna kol äro så gott som
värdelösa. Träkol mätes i läster om
20 hektoliter, och man skiljer på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
