Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommerskollegium - Kommissionshandel - Kommissionär - Kommun - Kommunalfullmäktige - Kommunalnämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommissionshandel — Kommunalnämnden
985
skrift ”Kommersiella
meddelanden”, som bl. a. innehåller
ekonomiska, statistiska och
handelspolitiska översikter. Chef för
ämbetsverket är en generaldirektör.
Dessutom finnas sex kommersråd, vilka
var och en är chef för en byrå.
Rbg.
Kommissionshandel, se
Kommissio-när.
Kommissionär. Enligt svensk rätt
(lag 18/4 1914) förstås med
kommissionär ”den som åtagit sig
uppdrag att för annans räkning men
i eget namn försälja eller inköpa
varor, värdepapper eller annan lös
egendom”. Vid
kommissionshan-deln uppträder kommissionären
alltså gentemot yttervärlden helt
självständigt. Han skall
tillvarataga sin huvudmans intresse och
följa dennes anvisningar ifråga om
priser o. dyl. Som ersättning för
utförda uppdrag är
kommissionären berättigad till provision. Rbg.
Kommun. En kommun kan betraktas
som statens minsta underavdelning.
Man skiljer dock mellan
primär-och sekundärkommuner. Till de
förra räknas de vanliga lands- och
stadskommunerna, medan län och
kommunalförbund utgöra
sekundärkommuner. De vanliga
landskommunernas organisation och
verksamhet äro reglerade genom
en lag av den 6/6 1930 om
kommunalstyrelse på landet. — På en
landskommuns område kan uppstå
ett tätare bebyggt område, t. ex.
ett stationssamhälle eller dylikt.
Detta kan då organiseras som en
särskild kommunal enhet. Den
tillhör visserligen landskommunen
men har i alla fall vissa
förvaltningsuppgifter. Vilka dessa äro
beror på om Kungl. Maj:t bestämt
om en eller flera av de s. k.
stads-stadgarna skola gälla för området
och detta härigenom blir munici-
palsamhälle. Stadsstadgarna äro
ordningsstadgar för rikets städer
och stadsplanelagen samt de delar
av byggnadsstadgan, brandstadgan
och hälsovårdsstadgan, som gälla
i stad. — Vid sidan av den ovan
behandlade borgerliga kommunen
står den kyrkliga kommunen eller
församlingen, som förvaltar
kyrkans och folkskolans
angelägenheter. För vissa
förvaltningsuppgifter, t. ex. fattigvård eller
skolväsen, kunna kommuner enligt lag
13/6 1919 bilda kommunalförbund
efter förordnande av länsstyrelsen,
som fastställer förbundsordningen.
Förbundets angelägenheter
handhavas av en förbundsdirektion.
Rbg.
Kommunalfullmäktige måste enligt
lag finnas i varje kommun med
minst 700 invånare, men får
finnas även i mindre kommuner.
Antalet fullmäktige beror på
invånarantalet. Kommunalfullmäktige äga
beslutanderätt i de flesta frågor
som röra kommunen, endast ett
fåtal angelägenheter avgöras på
kommunalstämman (se även d. o.).
Medlemmar av
kommunalfullmäktige väljas på 4 år. För rösträtt
vid valet fordras att vid årets
ingång ha uppnått minst 21 års
ålder (lag 13 juni 1941).
Fullmäktige skall efter kallelse från sin
ordförande sammanträda minst 3
gånger per år. Rbg.
Kommunalnämnden är den
myndighet som inom landskommunerna
förbereder och verkställer beslut
fattade av kommunalstämman eller
kommunalfullmäktige. Nämnden
är också kommunens förvaltande
organ, uppbär dess skatter och
sköter dess finanser. Medlemmarna
i nämnden väljas på 4 år av
kommunalstämman eller av
kommunalfullmäktige där sådana finnas.
Ordförande och vice ordförande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
