Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornålen - Korp - Korrelation - Korrelationskoefficient - Korrugerad plåt - Kors - Korsbefruktare - Korsbefruktning - Korsförlamning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1006
Kornålen — Korsförlamning
Kornålen detsamma som
kornnema-toden, se Trådmaskar.
Korp, en något böjd, spetsig tung
hacka av smitt stål. Den användes
för att luckra hård mark vid
grävning.
Korrelation. Med korrelation förstår
man att två eller flera egenskaper
eller företeelser äro i högre eller
1ägre grad sammankopplade.
Förändras den ena av dem bör sålunda
också den andra förändras. —
Stora kor mjölka t. ex. oftast mera än
små kor. Långa föräldrar få oftast
långa barn osv. Här råder en
korrelation mellan storlek och
mjölkavkastning samt mellan
kropps-längden hos föräldrar och barn.
Korrelationen kan uttryckas
siffermässigt genom att en s. k.
korre-lationskoefficient beräknas. Är
korrelationen fullständig dvs. att
bägge egenskaperna förändras i
alldeles samma grad blir
koefficienten 1. Skulle icke alls någon
korrelation finnas mellan de
undersökta egenskaperna blir
koefficienten 0. — Dylika
korrelations-beräkningar användas i stor
utsträckning av jordbruksforskare
och försöksmän.
Korrelationskoefficient, se
Korrelation och Variationsteknik.
Korrugerad plåt är en vågig oftast
galvaniserad plåt som användes
till taktäckning och till väggar pa
skjul. Plåtarna saluföras i skivor
med 830 mm bredd och en längd
på 6—10 fot. Vikten är ungefär 6
kg pr kvm (se Tak och
Takkonstruktioner).
Kors, den del av bakdelen på ett
djur, som har korsben, höftben och
sittben till underlag. Korset
benämnes även kruppan. I
nötkrea-tursaveln strävar man att få fram
raka, breda och långa kors. Dhl.
Korsbefruktare, växter, hos vilka
korsbefruktning förekommer. Se
Pollination.
Korsbefruktning se Pollination.
Korsförlamning är en häftig
muskelsjukdom, speciellt hos tyngre
hästar, som befinna sig i gott hull och
i god arbetskondition. Sjukdomen
kommer vanligen endast en kort
stund efter det hästen satts i
arbete för dagen. Första tecknet är
att hästen börjar svettas, går ej
fram så villigt som vanligt, börjar
bli stel i bakdelen. Om hästen ej
stannas omedelbart, vika sig snart
bakbenen och hästen går omkull,
oförmögen att åter resa sig.
Andningen brukar bli häftig och
djuret oroligt. Det ligger ej sällan och
sparkar i den mån detta är möjligt
och gör resningsförsök.
Anledningen till sjukdomen är en för riklig
utfodring med kraftfoder. Till det
arbete en häst utför ena dagen,
hämtar den sina krafter ur det
foder, som den förtärde under
föregående dag. Upplagringen av
näring sker hos hästen framför allt
i bakdelens muskler.
Står hästen inne på stall några
dagar, skall kraftfodret tagas
helt bort och hästen motioneras.
Det är faktum, att de flesta
kors-förlamningsfallen komma efter
helger och söndagar. Skall hästen stå
under söndagen, skall kraftfodrer.
tagas bort på lördag middag tili
söndag kväll. Det är missriktad
godhet mot djuren att till helgerna
ge dem extra kraftfoder. Vid
påbörjandet av arbetet efter en
söndag eller helg, då hästen stått
skall detta ske försiktigt.
Körningen bör den första stunden
endast ske i skritt. Om veterinär
hinner fram till ett korsförlamnings*
fall på tidigt stadium äro
utsikterna till hälsa ej alltför mörka. Dhl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
