Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kromosomer - Kromstål - Kronhjort - Kronisk - Kronkvistning - Kronojord - Kronojägare - Kronopark - Kronoskogar - Kronotorp - Kronrost - Kronrötter - Krontramp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1016 Kromstål — Kr ont ramp
underlaget för de ärftliga
egenskaperna. Vid bildningen av
könscellerna sker genom den s. k.
reduk-tionsdelningen en minskning av
antalet kromosomer till hälften av
antalet i de vanliga kroppscellerna.
Könscellerna kallas därför haploida
och de övriga cellerna diploida. På
grund av det haploida antalet
kromosomer hos könscellerna medför
sammansmältningen av en hanlig
och en honlig könscell vid
befruktningen ingen ökning av
kromosom-antalet hos den nya generationen i
jämförelse med
föräldragenerationen. Kromosomerna kunna ofta
särskiljas i grupper och även dessa
uppträda i ett visst för arten ifråga
bestämt antal — grundtalet.
Närbesläktade arter hava samma
grundtal men ofta olika antal
kromosom-grupper. Hos vetesläktet är
sålunda grundtalet 7. Hos
enkorns-vetena är antalet kromosomer i
kroppscellerna 2 X 7 = 14, hos
makar onivetena 4 X 7 = 28, hos
brödvetena, alltså vårt vanliga
kulturvete, 6 X 7 = 42. Dylika
kro-mosomserier kallas polyploida. De
antagas ha uppkommit på naturlig
väg och förekomma hos en
mångfald släkten. I regel äro de arter,
som ha fler kromosomgrupper,
kraftigare och produktivare än de,
som ha färre sådana. Hos
vetesläktet är sålunda det
42-kromoso-miga brödvetet den värdefullaste
arten. Man har därför gjort
försök att på konstlad väg
åstadkomma en ökning av
kromosom-antalet (kromosomfördubbling) för
att dymedelst erhålla förbättrade
typer. Det mest verksamma
hjälpmedlet är colchicinet (se d. o.).
Denna växtförädlingsmetod kallas
polyploidför ädling. R. T.
Kromstål, stål, som äro legerade med
krom. Legeringar av järn och krom
ha fått stor användning för
speci
ella ändamål. En viktig grupp av
kromhaltiga stål äro de s. k.
rostfria stålen (se Rostfritt stål). I
verktygsstål användes kromtillsats
bl. a. för att förbättra
härdnings-egenskaperna. Krom användes även
vid framställningen av eldhärdiga
stål, dvs. stål, som kunna
utsättas för oxiderande förhållanden
vid hög temperatur utan att
angripas. En viss minsta kromhalt,
avpassad efter temperaturen, är
här nödvändig. H. G.
Kronhjort, se Jakt, villebrådsarter.
Kronisk inflammation uppstår då
orsakerna till inflammationen ej
kunna undanskaffas. En kronisk
inflammation brukar
karakteriseras av riklig bindvävsväxning (se
Inflammation). Dhl.
Kronkvistning se Kvistning.
Kronojord, se Jordnatur.
Kr ono jägare tjänsteman hos
domänstyrelsen. Kronojägare motsvarar
skogvaktare i privat tjänst.
Kronopark, ett sammanhängande
skogsområde som tillhör statens
domäner.
Kronoskogar, se Allmänna skogar.
Kronotorp, mindre jordbrukslägenhet
på kronopark.
Kronrost, värdväxlande art av
rostsvampar (se d. o.) som bildar
sommar- och vintersporer på havre
och flera vilda gräs samt skålrost
på vägbrågon (vägtorn).
Sommarsporerna bilda gulröda
pulverhopar och vintersporerna gråsvarta
skorpor på huvudsakligen
bladskivorna. Skadan kan bli avsevärd.
Skålrostvärden bör utrotas.
Plantornas motståndskraft ökas genom
riklig kaligödsling och måttlighet
med kvävegivorna. Th. Lfs.
Kronrötter, se Frörötter.
Krontramp, sår- och krosskador i
hovkronan hos häst till följd av
tramp (se Hovsjukdomar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
