Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krossar - Krubbitning - Krumhov - Krupp - Krusbär - Krusbärskvalstret - Krusbärsmask - Krusbärsmjöldagg - Krusbärsmottet - Krusbärsmätaren - Krusbärsstekeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1018
Krubbitning — Krusbärsstekeln
Sädeskross.
sas. — Vid krossning av träkol
matas det från kolugnarna
kommande, ofullständigt sönderdelade
råkolet i krossar, som arbeta med
roterande knivkors. Vid
träkols-krossning bortgår mellan 5 och 15
viktprocent av materialet såsom
stybb och spill. N-g.
Krubbitning är en ovana hos häst
bestående i att denne stöder
tänderna mot krubbkanten eller annat
föremål och genom det stöd han
får blir i tillfälle att svälja ner
luft i magsäcken. Denna
väder-slukning orsakar snart
tarmrubbningar av flera slag med kolik som
följd. En del hästar svälja endast,
när de stå sysslolösa på stall och
ingen ser dem. Krubbitning kan
med ganska stora utsikter till
framgång opereras. Väderslukare,
som ej bita i något föremål, bruka
ej påverkas av operationen. Till
dessa kan användas en
vädersluka-reträns. Denna hindrar hästen att
sluta mungiporna, så att den inte
kan svälja luften. Tränsen måste
naturligtvis tagas ur munnen när
hästen äter. Dhl.
Krumhov, se Hovsjukdomar.
Krupp kallas en inflammatorisk
process på slemhinnor med bildning
av ytliga, sammanhängande
beläggningar, som avstötas och
avlägsnas. Dhl.
Krusbär, se Bärbuskar och
färgplansch vid artikeln Körsbär i
band III.
Krusbärskvalstret, se Spinnkvalster.
Krusbärsmask, vardaglig benämning
på larver av Krusbärsstekel (se d.
o.) samt av krusbärsmott (se
Mott) och krusbärsmätare (se
Mätare). O. A.
Krusbärsmjöldagg, amerikansk,
angriper krusbärs- mera sällan
vinbärsbuskar och bildar på blad,
årsskott och bär ett först vitt och
mjöligt, sedan brunt, filtartat
överdrag. Bladen fällas,
skottspetsarna dödas och bären bli osäljbara.
Sjukdomen bekämpas genom
be-sprutning så nära före
lövsprick-ningen som möjligt med formalin
(1 del till 40 delar vatten),
eventuellt även på sommaren med
svagare formalin (1:50 eller 7 %-ig
såplösning). Fri och öppen
växt-plats, gallring, kaligödsling,
kalk-ning och undvikande av för
mycket kväve ha även betydelse. I
motsats till denna mjöldagg, som
inkom till Europa omkring 1900, är
den inhemska europeiska
krusbärs-mjöldaggen ofarlig och bildar vita
överdrag på bladen. Th. Lfs.
Krusbärsmottet, se Mott.
Krusbärsmätaren, se Mätare.
Krusbärsstekeln, en 6—7 mm lång,
gul växtstekel med huvudet och
mellankroppens rygg delvis svarta;
hos den något mindre hanen är
även bakkroppens rygg till stor del
svart. Den förekommer i hela
Sverige, företrädesvis på
krusbärs-mera sällan på vinbärsbuskar.
Larverna, som kunna bli 2 cm långa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
