Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kräftan och kräftpesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1032
Kräftan och kräftpesten
vattendrag. Huvudsaken är att
vattentemperaturen ej är för låg
och att det finnes gömställen.
Kräftan är nämligen ett nattdjur, som
under dagen helst vill ligga
inkrupen under trädrötter, mellan
stenar eller i av henne själv grävda
hålor. Dylika gömställen uppsöker
hon även under skalömsningen, då
hon är mycket ömtålig. Där
stränder och botten äro lösa och
dyar-tade eller bestå av fin sand och där
således naturliga gömställen eller
möjlighet att själv anordna dylika
i form av grävda hålor och gångar
ej finnas, trivs därför inte kräftan.
Födan utgöres av allehanda mindre
och större vattendjur, fiskrom och
fisk samt växtämnen, och kräftan
kryper då omkring på bottnen och
gör strövtåg ganska långt utåt
sjöarnas bottenregion ibland ända ner
till 8—10 m djup. Blir hon
skrämd, kan hon med kraftiga slag
av stjärten hastigt simma bakåt i
vattnet. På hösten para sig
kräftorna och när rommen på
senhösten framkommer, blir den
befruktad och fästes vid honans
stjärt-fötter. Kläckningen sker först fram
på vårsidan och de små
kräftyng-len sitta under flera veckor
fast-häftade under honans stjärt, innan
de bli fria och börja söka sin föda
på egen hand. Tillväxten synes
vara ganska växlande med 9 cm
längd på 4 å 5 uppåt 7 å 8 år.
Tillväxten äger rum i samband med
skalbyte och under en kort tid är
kräftan då som man brukar säga
blöt dvs. helt mjuk. Dessa
skal-ömsningar inträffa i början flera
gånger hos större kräftor vanligen
en gång årligen, oftast i juni och
början av juli månader. Hos honor
som haft rom fördröjes dock
skalömsningen ända till augusti och
september månader. Den största
kända kräftan hade en längd av
17,2 cm och med klorna inräknade,
inte mindre än 32 cm. — Fångsten
av kräftor i vårt land var fordom
så riklig att den t. o. m. lämnade
material för en ganska omfattande
export. Detta berodde dels på att
landet då ännu ej var hemsökt av
kräftpesten, som decimerat
bestånden avsevärt, dels på att kräftan
ej var så eftersökt hos oss som
numera är fallet. Ehuru statistik
saknas, kan man beräkna årsfångsten
i början av 1900-talet till ca
700.000 tjog, varav enbart i
Hjälmaren 150.000—200.000 tjog.
Andra goda kräftsjöar voro Nömmen
i Småland med årligen 25—30.000,
Erken i Uppland med 20—25.000,
Lägern i Östergötland med 12—
15.000 och Sämsjön i
Västergötland med ca 8.000 tjog. Exporten
ägde framför allt rum till
Tyskland, speciellt under senhösten och
vintern. Under eftersommaren
räckte dock fångsterna inte till
för de inhemska konsumenterna
utan en ganska omfattande import
förekom, huvudsakligen från
Finland. Omkring sekelskiftet uppgick
denna import till 50.000—100.000
tjog och exporten till minst det
dubbla per år. På senare tid
exporteras knappast kräftor medan
däremot importen ökat till 100.000—
200.000 tjog. Den inhemska
fångsten kan beräknas till omkring
300.000 tjog. Kräftfisket bedrives
vanligen med kräftburar av garn,
ståltrådsnät eller spjälor, ofta
även med håvar. Då kräftan alltid
står högt i pris utgöra goda
kräft-vatten en värdefull tillgång för
ägaren. Tiden då fångst av kräftor
får börja, är densamma i hela
landet, nämligen den 7 aug. kl. 18.
Kräftor få dock föras i handeln
först den 8 aug. I vissa län
upphör den tillåtna fisketiden ganska
snart och kräftfiske får ingenstä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
