Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kubikmassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1046
Kubikmassa
Fig. 6. En travad (lös) kubikmassa skulle, om man kunde pressa samman den så att
inga luftmellanrum funnes, i regel minskas avsevärt. Ovanstående bild föreställer
travad massaved av 3 meters längd och normal typ. Den verkliga kubikmassan utgör
endast ca 70 % av travens och skulle alltså, om den kunde läggas kompakt, endast
upptaga den skuggade delen av traven. Då avsevärda växlingar i fastmasseprocentens
storlek förekommer (se texten) dels mellan olika sortiment och dels inom samma
sortiment är det för skogsägaren — säljaren — av stor betydelse att ha god uppfattning
om dessa växlingar.
betydelse att det vid virkets
apte-ring städse för en säljare är av
vikt att söka kapställen så nära
tumningsklassernas nedre gräns
som görligt är. Då detta skrives
(1949) pågår grundliga
undersökningar om lämpligheten av att
införa ett i praktiken helt nytt
mätsätt, nämligen den s. k.
topp-rot-mätningen där alltså, såsom
framgår av namnet, såväl topp- som
rotdiametrarna skola mätas och
ingå som massafaktorer. —
Mätning i löst mått användes allmänt
på travad ved såsom kastved,
kolved och i stora delar av landet
massaved (se fig. 6). Kubikmassan
erhålles såsom en produkt av
travens längd och höjd samt vedens
längd. Måtten för längd och höjd
tagas som om veden vore inlagd i
och väl fyllde en ram dvs. samtliga
klampar i travens yttersta skikt
tänkas stöda mot ramen.
Höjdmåt-tet, som alltid är svårast att mäta
exakt tages på travens båda sidor
upprepade gånger (i allmänhet med
1,5 å 2 meters mellanrum mellan
mätställena) utmed hela traven.
Höjden erhålles som medeltal
mellan de så erhållna värdena. För
tomrum, föranlett av dålig
kvist-ning, krokiga klampar och dylikt
skall skäligt avdrag göras. Den på
så sätt mätta traven utgöres ju
alltid endast till en viss procent, den
s. k. fastmasseprocenten, av ved.
Uppenbart är att det för både
säljare och köpare är av största vikt
att så långt det går ha kännedom
om fastmasseprocenten dvs. om den
verkliga mängd traven innehåller.
Ett flertal faktorer inverka härpå.
Trädslaget inverkar i regel så att
gran och välväxt tall ha den
största fastmasseprocenten under det
att lövträdens fastmasseprocenten
ligga lägre. Detta framförallt då
avverkningen ägt rum på
hagmar-ker och då grövre grenar ingå i
traven. Skillnaderna kunna bli
utomordentligt stora. Klamparnas
grovlek inverkar även så att grövre
ved ger en större fastmasseprocent,
särskilt påtagligt är detta för
brännved och överhuvudtaget
enklare sortiment. Genom
undersökningar har t. ex. konstaterats att
10 tums kastved håller en
fastmasseprocent, som ligger ca 10 enheter
högre än för 4 tums ved av i
övrigt samma kvalitet. Vedens längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
