Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistoria, bondeståndets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1054
Kulturhistoria, bondeståndets
vart tredje år låg vången i träda.
Genom sinnrika system sökte man
ordna det så att byarna lät sina
trädesvångar bilda gemensamma
större områden, där kreaturen
kunde beta. Skillnaden mellan
slättbygd och skogsbygd var
redan vid denna tid mycket
markerad och ett mycket rikt utvecklat
handelssystem ägde rum mellan
dessa regioner. Jorden ägdes,
särskilt i Skåne, men i stor
utsträckning även på andra håll av adeln,
och bönderna voro tvingade att
göra dagsverken och utföra
körs-lor åt godsägarna. — I den
småländska skogsbygden var
svedjandet mycket vanligt. Ensädesbruket
var alltjämt övervägande och
sä-desbristen i denna provins
stundom så stor att import måste ske.
Även i Småland ökades adelns
jordbesittningar och i Kronobergs
län fördubblades på 5 år
herremännens jord, så att de 1651 ägde
mer än 74 % av hela länets jord.
Denna utveckling har fått bilda
den historiska bakgrunden till Vil-
Plöjning med hjulplog 1632. Glasmålning
från Forsa socken, Hälsingland.
helm Mobergs roman ”Rid i natt”.
— Under 1600-talet ägde viss
spannmålsexport rum från
öst-götaslätten till Tyskland och från
Mälardalen till Bergslagen. Inom
bägge dessa områden var i stället
boskapsstocken relativt liten. — I
Sollentuna socken i Uppland
uppgick 1640 havren till 12 % av
skörden, vete till 4 %, korn över
30 % och råg omkring 50 %
av den sammanlagda skörden. —
Vid denna tid börja bergsbruk
och olika industrier skjuta fart.
Transporter av råvaror och
produkter, forsling till och från
hamnar, lastageplatser och städer
skedde medelst forkörning. En
viktig del av böndernas inkomster
utgjorde ersättningen för dessa
fo-ror men samtidigt upptogs deras
tid åtskilliga veckor och
mångenstädes månader av året med att
köra längs landsvägarna. Särskilt
med hänsyn till rikedomen på
krogar var detta icke bara genom
tidsförlust utan även genom
superi fördärvbringande och
jordbruket blev därför lidande på detta
system. — Under det praktiskt
inriktade 1700-talet började de
större omvälvningarna inom
jordbruket. Talrika skrifter till
jordbrukets förbättrande
distribuerades till bönderna. Särskilt under
senare delen av århundradet
skedde en myckenhet uppodlingar,
framför allt kring de nu talrika
torpen, beroende på en våldsam
folkökning. Befolkningen ökade
sålunda från 1,7 milj, år 1750 till
3,4 milj, år 1800. Det åldriga
byalaget levde alltjämt i sitt flor,
markerat av de talrika
byordningar som fastställdes vid
häradsrätterna landet runt. År 1742
utgavs av landshövdingarna en
nor-malbyordning till ledning för
bönderna inom vederbörande län. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
