Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvalster - Kvarbliven efterbörd - Kvarka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1060
Kvarbliven efterbörd — Kvarka
Hus-or.
niskor, såsom de breda, kortbenta
skabbkv alstren, som gräva gångar
i huden på människor och husdjur
(se Skabb), de stora, blodsugande
fästingarna (se Fästing), de små
masklika, i hårsäckar och
fettkörtlar hos människor och djur levande
hårsäckskvalstren samt de små
blodsugande fågelkvalstren, som
huvudsakligen angripa fåglar,
särskilt höns och duvor, men som
stundom intränga i
bostadslägenheter, där de, särskilt nattetid,
kunna bli ytterst besvärande även
för människor genom den ihållande
klåda de framkalla.
Fågelkvalst-rens utrotning kan vara mycket
besvärlig och kräver bl. a. en ytterst
noggrant genomförd rengöring
inomhus, samtidigt med att
duvslag och andra fågelbon avlägsnas
från boningshusets omedelbara
närhet. Åtskilliga kvalster angripa och
förstöra livsmedel, huvudsakligen
av vegetabiliskt ursprung. Till dem
höra mjöloret och husoret eller
huskvalstret, vilka äro vita, högst
V2 mm långa och ofta i oerhörd
mängd uppträda i mjöl, socker,
torkad frukt m. m. Origt mjöl får
unken lukt och smak och blir snart
odugligt till bakning. Husoret kan
ofta hålla till i t. ex.
möbelstoppningar och därifrån sprida sig i
boningsrummen samt liksom
fågelkvalstren orsaka en mycket
besvärande klåda hos där boende. Ost-
oret eller ostkvalstret förekommer
ofta i gammal ost, som därigenom
får en i mångas tycke utmärkt
smak men slutligen sönderfaller i
ett fint pulver och förstöres. —
Många kvalster äro svåra
växtska-dedjur, framför allt spinnkvalster,
vitaxkvalster och gallkvalster (se
dessa ord). O. A.
Kvarbliven efterbörd. Efterbörden
skall normalt avgå hos sto inom 2
timmar, hos ko, tacka och get inom
3—6 timmar. Hos sugga, hund och
katta avgår efterbörden i samband
med förlossningen. Avgår ej
efterbörden inom normal tid, bör den
avlägsnas av veterinär, då det
gäller sto 6—12 timmar, och då det
gäller idisslare omkring 24 timmar
efter förlossningen. Kvarbliven
efterbörd hos sto är ett mycket
allvarligare lidande än hos ko. S. k.
förlossningsfång uppkommer
nämligen lätt hos sto. Sitter
efterbörden mycket hårt, kan man bli
tvungen att lämna den kvar. Är
ladugårdshygienen
tillfredsställande, är detta med nuvarande
effektiva medicinska medel ej riskabelt.
Efterbehandlingen bör överlåtas åt
veterinär, då annars lätt en
livmo-derskatarr kvarstår med risk för
att djuret ej blir dräktigt. Hfld.
Kvarka är en infektionssjukdom hos
häst, som orsakas av en
varbak-terie, kvarkstreptokocken.
Sjukdomen angriper vanligen hästar i
åldern %—5 år, men även äldre
kunna smittas. Smittan överföres
antingen genom direkt beröring eller
genom foderkrubbor, vattenhoar
och -hinkar. Efter genomgången
kvarka erhålla djuren immunitet
(se d. o.). Kvarkan börjar vanligen
med slöhet och minskad foderlust,
flöde ur näsan, hosta och hög
feber. Bölder slå vanligen upp i
lymfkörtlarna i halsen eller mellan
un-derkäksgrenarna. Febern brukar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
