- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1064

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarnmottet - Kvarnsten - Kvarts - Kvartsit - Kvarslampa - Kvassia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1064

Kvarnsten — Kvassia

Kvarnmott.

mans i stora hopar i täta och fasta
vävnader. Främsta villkoret för en
effektiv bekämpning är att
grundligt och ofta rengöra lokalerna
från mjöldamm, spannmålsavfall
o. dyl. Dessutom tillrådes bl. a.
användning av papperssäckar som
emballage, halvårsvis upprepade
cyanväterökningar av lokalerna
osv. Kvarnmottet sprides framför
allt med begagnade, icke rengjorda
säckar. O. A.

Kvarnsten. De numera vanligen
använda kvarnstenarna äro
konstgjorda. Stenarna gjutas i regel av
krossad flinta och smärgel. Dylika
stenar äro självskärpande, dvs.
malytorna hållas skarpa genom att
ytkornen småningom slitas ut och
ersättas av underliggande
skarp-kantade stenkorn. Stenarna behöva
sålunda icke huggas såsom
kvarnstenar av natursten. Kvarnstenens
räfflor måste däremot då och då
fördjupas, vilket arbete dock är
lätt att utföra. Bli räfflorna
genom slitning för grunda, sjunker
kvarnens avverkningsförmåga. För
djupa räfflor kunna orsaka
ofullständig sönderdelning av
malgod-set. Vanligen böra räfflorna
huggas upp till 8 å 10 mm djup.
Stenarna slitas hårdare vid
finmal-ning än vid grovmalning. T. L-m.
Kvarts består av kiselsyra, SiO2, och
är ett av våra vanligaste mineral.
Tillsammans med fältspat och
glimmer förekommer kvarts
rikligt i alla graniter och gnejser

ävensom ensamt i kvartsiter och
vissa sandstenar. Ren kvarts
förekommer ofta i större massor i form
av körtlar eller gångar i
berggrunden. Vanlig kvarts har ett glasigt
utseende, besitter stor hårdhet, hög
smältpunkt och stor
motståndskraft. Den kristalliserar i sexsidiga
prismor och vattenklara kristaller
kallade bergkristall. Mer eller
mindre färgade varianter av kvarts äro
halvädelstenarna karneol,
helio-trop, ametist, agat, jaspis och opal.
Flinta är en genom organiska
in-neslutningar mörkfärgad kiselsyra.
— På grund av sina
utomordentliga fysikaliska egenskaper har
kvartsen fått en mångsidig
användning. Redan
stenåldersmänniskan förstod att använda flinta
som redskap och elddon. Numera
har kvarts fått en viktig
användning inom glasindustrien, till
eldfast tegel, deglar, som slipmaterial,
för framställning av vattenglas etc.

E. Y.

Kvartsit, se Bergarter.

Kvartslampa, en elektrisk båglampa,
i vilken ljusbågen alstras i vacuum
mellan kvicksilverelektroder.
Lampans glashölje är av kvarts, som
genomsläpper ej blott synligt ljus
utan även ultraviolett ljus. Den
användes vid ljusbehandling (se
Ljus), vid fotografering av nästan
utplånad skrift, som i vissa fall
kan bringas att utstråla synligt
ljus, då den träffas av ultravioletta
strålar, vid uppdagande av
förfalskning av konstverk, smycken
m. m. M. Sjm.

Kvassia, kvassiaspån, den till fina
spån sönderhackade veden av
några i Västindien och norra
Sydamerika hemmahörande träd. Spånen
innehålla ett bittert, i vatten
lös-ligt ämne, vilket ofta använts mot
flugor (”flugspån”) och bladlöss.
Numera begagnas det
huvudsakli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free