Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kålfjärilar - Kålflugor - Kålharkranken - Kållapp - Kålmalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1074
Kålfjärilar — Kålmalen
Kålfjärilar, vita dagfjärilar med
svarta spetsar på framvingarna
och ofta med svarta fläckar på
vingytan. Viktigast är kål fjärilen,
som är den största och som lätt
känns igen på att hanen utom
spetsfläcken har en liten svart
fläck i bakvingarnas framkant,
medan honan därtill på
framvingarna har ett par runda svarta
fläckar i mitten. En viss betydelse
har också rovfjärilen, som hos
båda könen har en svart fläck i
bakvingarnas framkant, varjämte
hanen på framvingarna har en,
honan två svarta runda fläckar, samt
rapsfjärilen, som är den minsta,
och som lätt känns igen på de
särskilt på bakvingarnas undersida
mörkskuggade ribborna. Äggen äro
kägelformade, gula. Kålfjärilens
larv, ”kålmasken”, är ljusgul och
grön med svarta vårtprickar på
ryggen, rovfjärilslarven är
ljusgrön med gula längslinjer,
raps-fjärillarven enfärgat grön. De
övervintra som puppor på
skyddade platser, såsom plank, husväggar
m. m.; de angripas ofta av
parasit-steklar, vilkas larver senare i stor
mängd spinna sina små gula eller
vita kokonger utanpå dem.
Kål-fjärillarverna äro svåra skadedjur
på kålväxter av alla slag, som de
ofta förtära så när som på stjälkar
och grövre bladnerver. De
bekämpas lätt genom krossning av de
lätt synliga äggsamlingarna eller
genom besprutning med nikotin,
DDT, eller, där så kan ske utan
risk, med arsenik. O. E.
Kålflugor, några över hela landet
förekommande, övervägande
gråaktiga flugor, vilka äro kända som
svåra skadedjur på kål växter av
alla slag. Viktigast äro den 7—8
mm långa större kålflugan och
den omkring 6 mm långa mindre
kålflugan. De lägga under hela
Rädisa, angripen av kålflugelarver.
sommaren sina millimeterlånga,
vita och på ena sidan rännformigt
fördjupade ägg på eller invid
rothalsen. Larverna angripa rötterna,
börjande i spetsen, och förstöra
dem med sina gångar. Unga
plantor dödas därigenom mycket snart,
på äldre plantor märkes
skadegörelsen ofta ej förrän vid
upptagningen. Vid angrepp på blom- och
vitkål bekämpas kålflugorna bäst
genom 2—3 bevattningar med
högst 0,1 %-ig sublimatlösning,
vilka företagas med ett par veckors
mellantid, första gången kort efter
planteringen. Övriga kålväxter
kunna till en viss grad skyddas t.
ex. genom bevattningar med starkt
utspätt fruktträdskarbolineum
eller genom upprepade
DDT-bepud-ringar. O. A.
Kålharkranken, se Harkrankar.
Kållapp eller slagsida kallas det
bukparti som erhålles vid styckning
av nötkreaturskroppen (se plansch
till artikeln Slakt).
Kålmalen, se Malfjärilar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
