Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärrsprutor - Kärrtistel - Kärrtorv - Kärvsamlare - Kävesta lantmannaskola och lanthushållsskola - Kävlinge försöksstation - Kök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärrsprutor — Kök
1081
Kärrsprutor, se Ogräs- och
träd-gårdssprutor.
Kärrtistel, (Cirsium palustre), av de
korgblomstriga växternas familj
(Compositae) är en 1—2 dm hög,
fintornig ört med svagt grenig,
vingkantad stjälk, parflikade blad
och purpurröda blommor i små,
tätt gyttrade korgar. Kärrtisteln
är allmän i hela landet på fuktiga
ställen och kan bli ogräs i
slåtter-mark. Den ätes ej gärna av
kreaturen. D. L.
Kärrtorv, beteckning för torvslag,
som bildas av kärrens
växtsamhällen.
Kärvsamlare, se Självbindare.
Kävesta lantmannaskola och
lanthushållsskola (Örebro läns
lantmannaskola och lanthushållsskola) är
belägen 3 km från Sköllersta
station på linjen Örebro—Pålsboda
och 20 km söder om Örebro.
Adress, Sköllersta. Kurser: Vid
lantmannaskolan ordnas årligen
vinterkurs under tiden nov.—april
(se Lantmannaskola) samt
kon-trollassistentkurs under april—
maj (se Kontrollassistentkurs).
Lanthushållsskolan ordnar varje
år en halvårskurs under tiden maj
—oktober (se Lanthushållsskola).
— Lantmannaskolan lär komma
att förflyttas till Kvinnersta
utanför Örebro.
Kävlinge försöksstation för
avkast-ningskontroll inom svinaveln har
upprättats av Scan (Föreningen
skånska andelsslakterier) och
arbetar efter samma linjer som de
statliga svinförsöksstationerna (se
Avkastningskontroll).
Kök. Köket i lanthemmet fyller fler
funktioner än i någon annan typ av
hushåll. Matlagning och
framförallt bakning och konservering
förekommer i större omfattning i
lanthushållen än i stadshushållen.
På grund härav blir husmodern
bunden till köket en relativt stor
del av dagen, varför detta även
blir den självklara lekplatsen för
barnen. Lantköket är också den
naturliga samlings- och
måltidsplat-sen samt viloplatsen för kortare
fristunder. Detta ställer krav på
en större fri golvyta än i ett kök
som endast användes för
matberedning och matplatsen måste vara
rymlig och bekväm. Till köket
förlägger husmodem även gärna
sömnad, vävning o. dyl., för att
kunna utnyttja de småstunder som
blir då det egentliga
hushållsarbetet endast fordrar passning. I
samband med slakt — antingen
den sker hemma på gården eller
på slakteri — ställes stora krav
på köket. Diskning av mjölkkärl,
beredning av smådjursmat m. m.
sker ännu i rätt stor utsträckning
i lantköket, ehuru det i hög grad
är önskvärt att speciella
utrymmen inredas för dessa arbeten. Vid
både nybyggnad och renovering är
det därför av största vikt att
köket som är verkstaden i hemmet
blir väl tillgodosett, såväl i fråga
om utrymme som fast inredning.
Köket är den svåraste och mest
krävande delen att planlägga och
därför måste man vid planerandet
av en ny bostad börja med köket.
Att göra en bra inredning i ett
slumpmässigt beräknat utrymme
går sällan. Huset bör med andra
ord planeras inifrån och utåt och
inte tvärtom, som nu ofta sker.
De olika inredningselementen
måste tagas som utgångspunkt vid
beräkningen av kökets form och
storlek. De krav som i första hand böra
uppställas äro följande. Vatten och
avlopp. Tillräckligt stora
arbets-ytor. Lämpliga höjder på
arbetsplatserna. Goda
förvaringsmöjlig-heter för redskap och livsmedel.
Riktig inbördes placering av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
