Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köksväxtodling - Frilandsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köksväxtodling
1089
växa isär. Det är därför
nödvändigt att se över blomkålsfältet
minst 2 ggr pr vecka och skära de
huvud som nått lämplig
utveckling. Noggrann eftersyn måste ske
mot kålfjärilen, vars larver lätt
ödelägga huvudenas utseende
genom exkrementerna. Sniglar göra
åverkan på huvudena. — Grönkål
har odlats mycket länge men
huvudsakligen använts som
dekoration. Häri har dock en
märkbar och betydelsefull omsvängning
skett. Allt flera skatta
grönkåls-soppan högt och det är också en
både närande och välsmakande
kost. Det är en härdig växt med
snabb utveckling och kan därför
med fördel odlas långt mot norr.
Den tål stark kyla och står därför
ute och skördas efter hand som
behov föreligger. Därvid tages de
understa bladen först så att
bladrosetten i toppen kan få tillfälle
att utvecklas ytterligare. Grönkål
har inga anspråk på jord eller
växtplats. Den kan lämpligen sättas
ut efter tidig potatis. Då behöver
den knappast gödslas. Ingår den
som huvudgröda kan beräknas 200
kg av vardera salpeter, superfosfat
och kali. — Prydnadskål odlas
som grönkål och skiljer sig från
denna genom att bladen äro
tecknade i gult och grönt eller helt
rödfärgade. — Rosenkål kallas
även brysselkål. Den har en
kraftig, lång stock som är tätt
klädd med långskaftade blad. Vid
basen av dessa blad utvecklas
under eftersommaren och hösten
små huvuden, som ofta är mycket
fasta. Dessa småhuvuden skördas
under senhösten och förvintern.
Blir det tidig och sträng vinter
fördärvas rosenkålen, å andra
sidan säges det, att den fina smaken
inte framträder förrän kålen fått
frost. Liksom grönkål har rosen-
kål icke stora fordringar på
jordmån. Den trivs bra och blir bäst,
om inte jorden är för starkt
gödslad. Tillförsel av för mycket
näring ger gärna lösa småhuvud. En
övergödsling med kväve ett par
månader efter utplanteringen är
dock nyttig. Följande
gödselmängder beräknas till rosenkål: 200—
400 kg salpeter och 200—300 kg av
vardera superfosfat och kali.
Konstgödsel ger bättre verkan än
naturgödsel. Genom att rosenkålen
skall stå kvar ute på fältet ända
till dess marken är frusen, kan
någon höstbearbetning av detta
område icke ifrågakomma. Därför
sätter man gärna denna kål
liksom grönkål på en något lättare
jord som bättre tål att inte bli
höstplöjd. — Rödkål användes
i viss utsträckning under tiden före
och till jul. Rödkålen bör dock
vara såld till jul, ty senare är det
ingen efterfrågan. Den bör därför
inte förvaras i stuka utan kan
placeras i källare i avvaktan på
försäljning. Kultur se Vitkål. —
Savoykål odlas och tillredes som
vitkål men har en finare smak.
Den ger dock inte så stort
mass-utbyte som vitkål men är i
gengäld härdigare. För
husbehovsod-lingen är savoykål att
rekommendera, ty den kan stå kvar på
landet ända fram emot jul utan att
taga skada av frost. — Vitkål
odlas numera i stor utsträckning
direkt på åkern och med utmärkt
resultat. Endast de tidigaste
typerna t. ex. spetskålen, som är
skördefärdig mycket tidigt på
sommaren och som kräver individuell
tillsyn, odlas under mindre
förhållanden. Det finns en mängd sorter
och stammar, som skilja sig från
varandra i typ och tidighet. I stort
skiljes mellan sommar-, höst- och
vintersorterna. De två
förstnämn
69 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
