Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskapsvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landskapsvård
1117
även här göras snyggt och prydligt,
och de fulaste partierna kunna
döljas med plantering. En vanlig
syrenhäck t. ex. kan göra underverk.
— Det är inte så mycket den
nya tidens krav, som gör att
stora natur- och kulturvärden gå
förlorade i vår tid, utan det är
bristande förståelse, har en god
hembygdsvårdare uttalat. Detta
gäller ej minst om grustagen. Hur
många vackra grusåsar ha inte
tanklöst hackats sönder av
grustag, som öppnats på olika platser
fritt synliga långväga ifrån.
Särskilt störande är det, när
grustagen ligga öppet mot allmänna
vägen (bild 4). Det är både mera
rationellt och hänsynsfullt, om
man öppnar några få stora grustag
med maskinell utrustning, än när
varje markägare gör sitt eget hack
i åsen. Bäst är när grustaget ligger
ett stycke från vägen så att ett
trädbälte skymmer det. Finnas
inga träd kunna sådana planteras
i den matjord, som i alla händelser
måste tagas bort från grustaget.
Denna matjord kan läggas i en
sträng mellan vägen och grustaget.
Det är f. ö. av allra största vikt,
att all matjord tages till vara, dels
emedan den gör sanden oanvändbar
för betong, dels enär den efteråt
behövs för att avtäcka den sterila
marken i botten och på sidorna av
grustaget, när detta ej längre skall
användas. Tack vare jorden kan
sedan skog planteras, så att
grustaget ej ligger där till ingen nytta.
— Många äro de ekonomiska
katastrofer, som drabbat svenska
jordbrukare genom att de deltagit i illa
planerade avdikningsföretag. Det
har ibland hänt, att sänkningen av
grundvattensnivån har fört med sig
ökad förmultning av mossjordarna
så att dessa efter blott några få
decennier åter ligga för lågt. Ny
sänkning och nya kostnader blir
följden. Särskilt planlöst verkar det
när man, för att vinna ny jord,
fördärvar gammal åker i god kultur.
Detta inträffar, när strängarna
från avloppsgravarna få ligga kvar
på åkern, som bild 5 visar. Inte
nog med att god åker ofta byts ut
mot sämre, samtidigt ligger den
uppkastade jordsträngen som en
ogräshärd och infekterar hela sin
omgivning. Ur landskapsvårdens
synpunkt är det dessutom ett grovt
misstag att låta dessa vallar av
jord och sten ligga och vanställa
landskapet. Var och en, som med
eller mot sin vilja deltar i ett
at-dikningsföretag, bör ställa som en
självklar och oavvislig fordran att
i kostnaderna för arbetet skall
inräknas matjordens borttagande,
dikessträngarnas utplanering och
jordens återförande på ytan. Ett
dikningsföretag, som ej kan bära
denna utgift, är ej rätt
kostnadsberäknat och bör ej utföras. Det
räcker ej med ekonomisk
ersättning till markägaren för att han
skall finna sig i att ha strängarna
liggande på sin åker. Kommande
generationer skola då döma vår
kortsynthet. — Var och en som
färdas fram på vägar i vårt land,
sätter värde på att se det från dess
vackraste sida. Därför äro vi
tacksamma varje gång en utsikt tagits
tillvara såsom bild 6 visar exempel
på. Hade ägaren av marken mellan
vägen och sjön sökt att utnyttja
den smala remsan för
skogsproduktion, hade landet varit en utsikt
fattigare. Helt behöver en sådan
yta ej ligga outnyttjad. Som
betesmark eller som julgransodling kan
den ge avkastning och samtidigt
släppa blicken fri över sjön. På
många håll skulle den intresserade
och ansvarskännande markägaren
kunna göra goda insatser på detta
område. Hur ofta förekommer det
inte, att t. ex. täta alsnår vuxit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
