Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksundervisning - Lantbruksvecka - Lanternin - Lanthushållningens ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1138
Lantbruksvecka — Lanthushållningens ekonomi
brukshögskolan (se även d. o.) vid
Ultuna. Alnarp fick behålla sitt
institut men undervisningen vid detta
inriktades mera direkt på det
praktiska jordbrukets krav (se Alnarps
lantbruks-, mejeri- och
trädgårds-institut). — I den lägre
lantbruks-undervisningens tjänst arbeta
lantbruks-, lantmanna- och
lanthus-hållsskolor samt mejeriskolor.
Härjämte ordnas genom
hushållningssällskapen tillfälliga
jordbrukskur-ser (se även d. o.).
Lantbruksskolan, som hade sin huvudsakliga
uppgift i att utbilda arbetsförmän
för det större jordbruket var den
äldsta skolformen. Snart visade det
sig att den egentliga
bondeungdomen ej gärna sökte sig till
lantbruksskolorna med deras tämligen
långvariga kurser under vilka lång
tid ägnades åt praktiskt
jordbruksarbete. För att åstadkomma en
skolform som bättre passade
bondeungdomen inrättades till en
början särskilda lantbrukskurser vid
vissa folkhögskolor. Ur dessa
kurser framgick sedan den nuvarande
lantmannaskolan, där
undervisningen i huvudsak är inriktad på
teoretisk utbildning. — Se även
Lantbruksskolor, Lantmannaskola,
Lanthushållsskola och
Lanthushåll-ningsseminarium. Rbg.
Lantbruksvecka. I mars 1911
ordnades för första gången en svensk
lantbruksvecka i Stockholm. Sedan
dess har praktiskt taget varje år
en lantbruksvecka hållits där vid
samma årstid. Veckan har numera
en fast organisation som skötes av
en förening kallad ”Stiftelsen
svenska lantbruksveckan”. Till
denna äro anslutna mera än 50
föreningar inom lantbruk och
binäringar. Genom att dessa föreningar
förlägga sina årssammanträden
till den gemensamma veckan få
jordbrukets män och kvinnor ett
utomordentligt tillfälle att råkas
och att gemensamt dryfta olika
yrkesfrågor. Rbg.
Lanternin kallas en med glasväggar
försedd överbyggnad på ett tak.
Under ett skede användes
lanternin mycket i vårt land för
stallbyggnader. Vanligen fanns då inga
fönster i väggarna utan allt ljus
togs in genom lanterninen i taket.
Belysningen blev i allmänhet god.
Lanterninen hade dock stora
olägenheter. Dels kunde ett sådant
stall ej förses med foderskulle, dels
blev stallet i allmänhet för kallt
och fuktigt på grund av för stor
takhöjd och stor
värmegenomsläpp-lighet hos taket. Rbg.
Lanthushållningens ekonomi
Med termen lanthushållning brukar man beteckna all den ekonomiska
verksamheten inom jordbruk och husdjursskötsel som utvecklas på en gård. I
denna verksamhet deltaga de tre faktorerna jord, kapital och arbete, vilkas
innebörd närmare beskrivas i artikeln Produktionsfaktor. I
jordbrukseko-nomien göres ingen egentlig skillnad mellan jord och kapital utan bägge
dessa faktorer sammanfattas under begreppet lantbrukskapitål som
behandlas i en särskild artikel med samma namn. De i lantbrukskapitalet ingående
byggnaderna äro av ytterst stor betydelse och behandlas utförligt i
över-siktsartikeln ”Lantbruks byggnads frågor” med tillhörande specialartiklar.
Kostnaderna för kapitalets medverkan i driften kunna delas upp i
grupperna ränta, amortering och underhåll. Ränte- och amorteringsfrågorna
behandlas i artiklarna Ränteanspråk och Avskrivning. Arbetet är i
jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
