Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legering - Leghorn - Legostadgan - Legumin - Leguminoser - Leicesterfår - Lejongap - Lens - Leptit - Ler - Lera - Lergyttja - Lerjord - Lermylla - Lermärgel - Lerskiffer - Letala anlag - Leucin - Leucocyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1146
Leghorn — Leucocyter
per än de rena ingående ämnenas.
Exempel på legeringar äro
nysilver, mässing, brons, dural, hardal
osv. F.
Leghorn, se Hönsraser.
Legostadgan. Den gamla
legostadgan av 1833, som reglerade
förhållandet mellan husbönder och
tjänstefolk, upphävdes år 1926.
Legumin, ett växt-globulin,
förekommande i bönor, ärter, linser och
vicker.
Leguminoser, se Baljväxter.
Leicesterfår, se Fårraser.
Lejongap, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Lens är ett släkte bland baljväxterna
(familjen Leguminosae, se Linser).
Leptit, se Bergarter och Berggrund.
Ler, den jordbeståndsdel, som
utgö-res av de minsta partiklarna upp
till en storlek av 0,002 mm (se
Jordarter). P.E.
Lera, jordart, som innehåller minst
15 % ler (se Jordarter).
Lergyttja, se Organogena jordarter.
Lerjord, benämning på
aluminiumoxid (se Korund).
Lermylla, se Mull.
Lermärgel, se Lösa avlagringar.
Lerskiffer, se Bergarter och Skiffer.
Letala anlag. Sådana medfödda
anlag som medför att fostret dör
redan före eller genast efter födelsen
kallas letala. Letal betyder
detsamma som dödsbringande. — Letala
anlag har man funnit hos alla
husdjurslagen. Hos hästar
förekommer en förträngning av
tjocktarmen, som gör att fodret ej kan
komma fram. Trots att fölen synas
friska vid födelsen dö de efter 2—4
dagar. Hos nötkreatur av den
engelska dexterrasen och av den norska
telemarksrasen förekomma s. k.
bulldoggskalvar. Dessa ha huvudet
och benen starkt förkortade. Bl. a.
skjuter underkäken framom
över
käken. Inom svensk låglandsras
förekomma tre slag av letala anlag.
Dessa medföra att kalvarna födas
hårlösa, amputerade eller som
vat-tusot-kalvar. De två första typerna
födas efter normal dräktighetstid.
De hårlösa kalvarna äro praktiskt
taget fullständigt nakna. De
amputerade sakna kortare eller längre
stycken av sina ben. Även deras
huvud är ofta missbildat.
Vattusot-kalvarna ha en stark
vätskeansamling i kroppshålorna och under
huden. De få härigenom ett uppsvällt
utseende. Sådana kalvar ha vägt
ända upp till 100 kg.
Vattusot-kal-varna kastas i allmänhet och kunna
då ej hinna bli så stora. — Bland
svenska fårraser äro inga letala
anlag kända, men väl inom en del
utländska raser. — Beträffande
svinen har man i Sverige funnit två
slag av letala anlag. Det ena
medför s. k. krokstelbenthet hos
smågrisar och finnes endast hos stora
vita engelska rasen. Det andra leder
till sluten ändtarm hos
smågrisarna. Galtgrisarna dö av denna
missbildning. Hos suggrisarna kan
träcken söka sig en ny väg ut
genom skidan. Grisarna kunna
härigenom behålla livet.
Vid bekämpningen av letala
anlagen bör man se till att djur
som kunna antagas vara bärare
av dessa anlag icke paras med
varandra.
Se även Ärftlighetslära. Rbg.
Leucin, aminosyra, utgör i regel en
avsevärd del av
hydrolysproduk-terna av äggvita. Från leucin
härrör finkeloljans isoamylalkohol,
vilken alltså är en
förjäsningspro-dukt av äggvita och ej av
kolhydrat. F.
Leucocyter, vita blodkroppar, bildas
bl. a. i röda benmärgen.
Leucocy-terna ha förmåga att aktivt
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
