Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livsmedelskommission, Statens - Ljung - Ljunghed - Ljunglie - Ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1160
Ljung — Ljus
ster och kostnader, redigerar
tidskriften ”Jordbruksekonomiska
uppgifter” och lämnar
meddelanden om livsmedelsförsörjning och
jordbrukspolitik i utlandet. Den
dagliga ledningen av
livsmedelskommissionens arbete handhaves
av ordföranden och fem ledamöter.
Till kommissionen äro även knutna
flera rådgivande organ, som äro
sammansatta av representanter för
jordbruk, livsmedelsindustri,
handel, husmödrar m. m. Sålunda
finnes ett allmänt råd, ett allmänt
handelsråd och ett handelsråd för
partihandelsfrågor. Till
kommissionen äro även knutna
närings-sakkunniga och andra experter på
olika områden. K-O. W.
Ljung (CåUuna vulgaris), familjen
ljungväxter (Ericaceae), är en låg
buske med korsvis motsatta,
barrlika blad och små rödvioletta
(sällan vita) blommor i långa,
topp-ställda klasar. Ljung förekommer
allmänt över hela landet, mest på
mognare jordar i öppna lägen; den
undviker kalkrik jord. Särskilt
framträdande är ljung på
västkustens ljunghedar, som bestå av
gammal, skövlad skogsmark, där ljung
vandrat in och hindrat uppkomsten
av ny skog. Ljung har betydelse
för biskötseln (”ljunghonung”) och
användes eller har använts som
bränsle, som färgväxt, för
korg-flätning (rötterna), garvning
(barken) m. m. D. L.
Ljunghed, se Hed.
Ljunglie, särskilt konstruerade korta
och starka liar, som förr användes
vid ljungslåtter till foder. Numera
förekommer dylik slåtter knappast
hos oss. B. W-n.
Ljus. Det synliga ljuset är av samma
natur som röntgenstrålning,
ultraviolett och ultraröd strålning
(värmestrålning) och den
elektromagnetiska strålningen från
radioan
tenner. Ljuset är alltså en
elektromagnetisk vågrörelse. Alla
dessa olika slags vågrörelser utbreda
sig genom tomrummet med
hastigheten 300.000 km/sek, i materia
långsammare. Synliga ljusets
våglängder sträcka sig från 0,8 it för
rött till 0,4 g för violett (y —
0,001 mm, 1 Ångström (Å) =
0,0001 g). — Inom radion
användas vågor från många km längd
till cm-långa, ja, våglängder som
gå ned till bråkdelar av mm kunna
framställas. Osynligt ljus, vars
våglängder äro större än 0,8 u
kallas ultrarött, infrarött eller
värmestrålning. En kropp, vars
temperatur är 100° C utstrålar t. ex.
ultrarött ljus eller värme med
starkaste intensiteten vid våglängden
7 g. Våglängdsområdet 4.000—500
Å omfattar det osynliga
ultravioletta ljuset, som är kemiskt
verksamt. Röntgenstrålningen, som har
ännu kortare våglängder, ansluter
sig här till det ultravioletta ljuset.
Radioaktiva ämnen slutligen
utsända en s. k. jz-strålning, som är
ännu kortvågigare. Man har
således konstaterat en kontinuerlig
övergång från längsta radiovågor
till stora antenner till kortaste
;/-vågor från atomkärnans inre.
— Om ett smalt ljusknippe träffar
gränsytan mellan två medier,
återkastas en del och en del tränger
in i andra mediet. Då ljuset går
från luft in i vatten eller glas,
bry-tes ljusstrålen mot normalen (N)
till ytan. Om åter ljuset går från
glas ut i luft, brytes det i luften
från normalen. Ljusets gång
genom ett prisma, en samlingslins,
vinner härigenom sin förklaring
(se fig). Prismat bryter det violetta
ljuset starkast, det röda mindre
starkt. Därför brytes ett smalt
knippe vitt ljus upp i sina
beståndsdelar, man kan på en vit skärm
uppfånga ett spektrum, ett färgat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
