Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magasin - Mage - Maggifter - Maglemer - Magmasksjuka - Mag-mellangärdsinflammation - Magnesium - Magnesiumbrist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1192
Mage — Magnesiumbrist
någon av magasinets våningar. I
viss utsträckning är det också
möjligt att från dessa våningar genom
utloppstrummor låta spannmålen
rinna ned till den nämnda gropen
i bottenvåningen. För att få fram
spannmålen till utloppstrummorna
kräves dock en del handarbete.
Numera förses spannmålsmagasinen i
många fall med anordning för
konstgjord torkning av spannmål
(se Artificiell torkning). Härefter
är det möjligt att även längre tid
förvara den torkade spannmålen i
silor. Genom ett transportsystem
som i huvudsak liknar det ovan
beskrivna kan man utan handarbete
låta spannmålen cirkulera genom
tork, rensapparater och
förvarings-silor. Rbg.
Mage är en säckformad utvidgning av
digestionskanalen mellan
matstrupen och tolvfingertarmen.
Idiss-larna ha fyra magar, vommen,
nätmagen, bladmagen och
löpmagen. Den senare motsvarar övriga
djurs mage, medan de tre s. k.
förmagarna äro att anse som
utbukt-ningar på foderstrupen. Dhl.
Maggifter kallas sådana mot
allehanda gnagande växtskadedjur
använda giftiga bekämpningsmedel,
vilka antingen som torra pulver
eller uppslammade i vatten
spridas över växterna, så att djuren,
när de gnaga på dessa, ej kunna
undgå att samtidigt förtära en del
av giftet och dödas därav.
Maggif-terna måste spridas mycket
sparsamt; om de bilda en alltför
riklig beläggning på växterna, torde
de huvudsakligen verka som
avskräckande medel. De viktigaste
maggifterna utgöras av
arsenikföreningar (se Arsenik). O. A.
Maglemer, se Äpple.
Magmasksjuka, ett hos får
förekommande lidande (se Inälvsparasiter
och Fårens sjukdomar).
Mag-mellangärdsinflammation, se
Bukhinneinflammation.
Magnesium, metalliskt grundämne
med kemiskt tecken Mg. I rent
tillstånd är magnesium lätt, något
påminnande om aluminium. En blank
yta blir liksom hos aluminium
snart grå och icke metallglänsande,
då den överdrages med ett tunt
oxidskikt. Efter antändning
brinner magnesium under utveckling
av mycket stor värmemängd och
mycket kraftig ljusutveckling
(blixtljus vid fotografering,
spårljus m. m.). I legeringar med
andra metaller har magnesium fått en
allt större betydelse. — I naturen
förekommer magnesium i många
mineral; såsom silikater av
växlande sammansättning i sjöskum,
talk, asbest, täljsten, olivin; såsom
karbonat i magnesit samt
tillsammans med kalciumkarbonat i
dolo-mit; som klorid och sulfat t. ex.
tillsammans med kalisalter. — Av
övriga magnesiumföreningar må
särskilt märkas magnesiumsulfat,
även kallat engelskt salt eller
bittersalt, ett lindrigt avföringsmedel,
beståndsdel i Karlsbader- och
Ep-somsalt. Vidare magnesiumoxid,
vilken dels har teknisk användning
t. ex. i blandning med
magnesium-klorid som magnesiacement eller
sorelcement, dels brukas i
medicinen (magnesia usta) liksom ett
basiskt karbonat (magnesia alba)
för att neutralisera överskott av
magsyra. — Magnesium är ett
bio-• gent grundämne. Det ingår bl. a. i
växternas klorofyll. Som regel är
jordens halt av magnesium
tillräcklig, och ett tillförande onödigt. Vid
odling av vissa växter, särskilt
tomater, har dock magnesiumhaltiga
kaligödselmedel visat sig särskilt
lämpliga. F.
Magnesiumbrist. I Sverige har
magnesiumbrist hittills endast
konstaterats på ett fåtal platser; i vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
