Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margarin - Margarinost - Marginalmosse - Margran - Mariaklocka - Marietistel - Mark - Markandning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1200
Margarinost — Markandning
nades tillsammans med skummjölk.
Färsk nötkreaturstalg renades och
befriades från hinnor genom
smältning. Den renade talgen (premier
jus) pressades vid ca 30° genom
filtrerdukar, varvid de mera
lättsmälta f ettbeståndsdelarna
(oleo-margarin) utvunnos.
Oleomarga-rinet, eventuellt tillsatt med skirat
svinister (neutral lard) blandades
sedan med en växtolja, vanligen
jordnötsolja. — Sedan
reningsmetoderna för växtoljor fullkomnats
därhän att dessa kunde befrias
från fria fettsyror, började man
införa kokosfett i stället för
ani-malt fett i margarin. Detta skedde
första gången i vårt land år 1909
och växtmargarinet utträngde
snart det animaliska margarinet,
som numera nästan uteslutande
användes i bagerierna, för vilka det i
vissa avseenden är lämpligare än
växtmargarin, som dock, även det,
i viss utsträckning där finner
användning. — Kokosfettet erhålles
från kokosnöten, vars köttiga del
(copra) torkas, varefter fettet
utpressas och raffineras för
borttagande av de fria fettsyrorna. Av
flytande oljor användas
jordnötsolja (arachidolja), bomullsfröolja
(cottonolja) och sojaolja. Dessa
oljor framställas genom pressning
(sojaoljan extraheras) av de
skalade frukterna, samt raffinering.
Till bordsmargarin användes mest
jordnötsolja. — Kokosfettet har en
låg smältpunkt, ca 25°, men genom
härdning (hydrogenisering) kan
växtoljeblandningen bibringas en
smältpunkt från 30° och uppåt,
beroende på den tillsatta
kvantiteten härdat fett. — Även härdat
valfett har fått stor betydelse vid
margarinfabrikationen, sedan
numera raffineringstekniken i hög
grad fullkomnats. — Vid
margarintillverkningen smältas och blandas
oljorna i stora behållare, varifrån
de överföras till
homogeniserings-maskiner, där fettet försättes med
smörfärg och eventuellt andra
tillsatser, såsom karotin (A-vitamin)
och emulgeras i mjölk, varefter
emulsionen kärnas och ältas samt
avkyles snabbt, varvid erhålles en
smörliknande produkt. —
Margaringrädde och margarinost
erhålles genom emulgering av
främmande fett, vanligen oleomargarin, i
skummjölk. — För att hindra att
margarin, margarinost eller
fett-emulsion salubjudes som
mjölkprodukter eller inblandas i dylika
i förfalskningssyfte, står
tillverkningen av och handeln med
ovannämnda konstprodukter under
statlig kontroll. Det är sålunda
föreskrivet att margarin skall
innehålla minst 0,20 %
potatisstärkelse, samt margarinost och
fettemul-sion mins 5 % sesamolja av hela
mängden fett och växtoljor. Dessa
tillsatser äro nämligen lätt
påvisbara. Dessutom finnas särskilda
föreskrifter rörande förpackning,
märkning, benämning o. d., allt i
syfte att förhindra förväxling med
mjölkprodukter. C. B-l.
Margarinost, se Margarin.
Marginalmosse, se Myr.
Margran, se Marbuske.
Mariaklocka, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Marietistel, (Silybum marianum), är
en meterhög, korgblomstrig ört
(familj Compositae) med vitådriga
blad och rödvioletta blommor. Den
odlas som prydnadsväxt och
påträffas någon gång förvildad. D. L.
Mark, se Jordmån.
Markandning. Markens
humussubstans undergår en ständigt skeende
förmultning framförallt genom
inverkan av bakterier, små svampar
och andra mikroorganismer.
Härvid bildas bl. a. koldioxid (kolsyra,
CO2). Även levande växtrötter
bilda kolsyra genom sina
livsproces
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
