Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Markkolloider - Markland - Marklära - Marknadslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Markland — Marknadslära
1207
de vittring avsevärt bidraga till
grödornas kaliförsörjning, en
sandjord däremot blott obetydligt, även
om dess totala kaliförråd är lika
stort. I en kemiskt föga vittrad lera
utgöras partiklarna till största
delen av samma mineral, som en gång
uppbyggde de bergarter, varur
leran bildats, t. ex. kvarts,
kalk-nat-ron-fältspat, kali-magnesia-glim-mer och fosfathaltig apatit. —
Geologiskt sett ”äldre” leror ha
ofta hunnit bli grundligt
omvandlade genom kemisk vittring.
Härvid ha de först bildade
nedbryt-ningsprodukterna ofta
sammanslu-tits till nya markkolloider och
speciella lermineral, som icke finnas
i de bergarter, av vilka leran
ursprungligen bildats. Dessa starkt
kemiskt vittrade leror äro vanligen
ganska näringsfattiga och då de
nått en sammansättning, som är
tämligen stabil gentemot
omgivningen, undergå de blott obetydlig
fortsatt vittring. —
Markkolloider-na ha just genom sina ytreaktioner
stort värde för jorden och grödan.
Medelst jonombyte reglera de
jordens näringshushållning och
buff-ring och genom basbindande
förmåga skydda de gödselsalterna mot
utlakning. Genom sin förmåga till
utflockning kunna de gynnsamt
påverka jordens struktur och genom
vattenhållande förmåga skydda de
mot uttorkning. (Jämför nämnda
ord samt Kolloidala ämnen,
Utbytesförmåga och Vattenkapacitet).
En kolloidhalt på endast några %
kan sålunda avsevärt förbättra en
mager sand- eller mojord. Vid
jord-artsbedömning (se Jordarter)
gäller det därför att i första hand
uppskatta lerhalt och mullhalt. Att
i fält göra det riktigt är mycket
svårt, men på ett laboratorium har
man säkra metoder för ändamålet.
De direkta bestämningsmetoderna
äro ganska tidskrävande, men man
får minst lika goda upplysningar
genom att utföra en snabbanalys,
som stöder sig just på någon av de
för jorden värdefulla
ytreaktionerna, t. ex. adsorbtion
(hygroskopi-citet), buffring eller jonombyte.
P. E.
Markland, en form av jordtal (se
Mantal).
Marklära är det kunskapsområde,
som omfattar jordmånernas eller
marktypernas bildning, utbredning
och egenskaper under inverkan av
geologiska, klimatiska, biologiska
och kemiska faktorer. Växtligheten
har stort inflytande på
jordmånernas bildning, men här råder en
utpräglad växelverkan, ty
markegenskaperna ha ju ett avgörande
inflytande på vegetationen. Markläran
innefattar därför studium även av
alla de fysikaliska, kemiska och
biologiska företeelser och
egenskaper hos marken, vilka äro av
betydelse för växtligheten, alltså
exempelvis jordens mineralogiska
beskaffenhet, kornstorlek och
humusinnehåll samt markvittring och
nä-ringsämnesf örsör jning (gödsling),
vidare jordens förhållande till
värme, luft och vatten (struktur,
bearbetning, torrläggning).
Markläran innefattar alltså även vissa
lä-roområden, som egentligen höra
hemma inom de närstående ämnena
jordbrukslära, hydroteknik och
mikrobiologi. Eftersom ett nära
samband råder mellan jordmåner
och jordarter, räknas vanligen
läran om dessa i sin helhet till
marklärans forskningsområde. P. E.
Marknadslära är läran om alla de
ting som ha med avsättningsfrågor
och varuomsättning att göra. För
jordbrukets del är det av största
betydelse att äga kännedom om
marknaden och dess egenheter.
Utan denna kunskap blir det ej
möjligt att nå bästa resultat av
försäljningarna. Vid lantbrukshög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
