Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjöldagg - Mjöldryga - Mjölfoder - Mjölförbättringsmedel - Mjölighet - Mjölk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1238
Mjöldryga — Mjölk
gräs-, klöver-, krusbärs-, kål-, ros-,
äpple- och ärtmjöl dagg (se dessa
ord). Th. Lfs.
Mjöldryga, mjölöka, kallas de
mörkvioletta, hårda, oftast hornlikt
krökta svampbildningar
(sklero-tier), som ofta inta kornens plats
i axen av säd (råg och korn, sällan
vete och havre) och andra gräs.
Från mjöldrygor, som fallit på
marken och ej myllats för djupt
utvecklas på våren en eller flera
kroppar, bestående av en liten
tegelröd kula på ett smalt skaft.
Från kulan utslungas vid tiden för
gräsens blomning sporer, som
angripa värdväxtens fruktämnen,
vilka bli rynkiga och inhöljda i en
gul, klibbig massa, ”honungsdagg”.
Denna, som innehåller svampens
konidier, är begärlig för flugor, och
genom dem sprids smittan vidare.
De angripna fruktämnena ombildas
till mjöldrygor. Dessa innehålla
starka gifter.
Mjöldrygeförgift-ning, ofta med dödlig utgång, var
förr mycket vanlig och är
fortfarande ej sällsynt i vissa länder.
Mjöldrygor i rågax.
Mjöldrygor i säd motverkas genom
god kultur och enhetliga sorter,
varigenom blomnings- och
infelö-tionstiden förkortas. Djup
höstplöjning, tidig slåtter av gräset
på dikeskanter o. dyl. samt
användande av mjöldrygefritt utsäde
förordas. Th. Lfs.
Mjölfoder, se Hönsens utfodring.
Mjölförbättringsmedel, se
Baknings-duglighet.
Mjölighet, se Glasighet.
Mjölk bildas hos däggdjuren i
mjölk-körtelalveolemas epitelceller och
utgör de nyfödda ungarnas föda.
Mjölk innehåller alltså alla de
näringsämnen och vitaminer som
behövas för den späda organismens
normala tillväxt och utveckling. I
det följande avses med mjölk
komjölk. Mjölk som ej skummats
eller separerats kallas helmjölk eller
oskummad mjölk. — Mjölk håller
i medeltal 12,5 % torrsubstans och
87,5 % vatten. Torrsubstansen
består av fett, äggviteämnen,
mjölksocker, salter samt mindre
mängder fosfatider och andra ämnen. —
Fettet, vars mängd utgör en
värdemätare på mjölkens kvalitet, kan
variera mellan 2 och 6 % hos
enskilda kor och olika raser, men
håller sig i stort sett mellan 3 och 4
%, med ca 3,5 % som medeltal.
För mejerimjölk äro dessa tal resp.
3,2, 4,2 och 3,6 %. Fettet
förekommer vid mjölkningen som små
droppar, men vid förvaring eller
kylning stelnar det mer eller
mindre genom kristallisation.
Fettkulor-na äro omgivna av ett äggviteartat
hölje (membranslem). De växla i
storlek mellan 0,001 och 0,02 mm.
Antalet uppgår till mellan 1,3—15
miljarder pr cm3. Storleken och
antalet är beroende på rasen,
individen, tid efter kalvningen m. fl.
faktorer. Mjölk från kor som
produ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
