Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nitrater - Nitrifikation - Nitriter - Nitrophoska - Nivellering - Nivåbestämning, -karta, -kurva - Njure - Njurinflammation - Njursjukdomar - Njursten - Nock - Nollskiva - Nordeuropeiska birasen - Nordiska jordbruksforskares förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nitrifikation — Nordiska jordbruksforskares förening
1309
kväve). — Ammoniumnitrat,
am-moniaksalpeter, verksam
beståndsdel i Ljungasalpeter och
Köpingsalpeter (i blandning med
kalk-stensmjöl). Ammoniumnitrat är
under vissa omständigheter
explosivt, drager lätt till sig
luftfuktighet och sönderflyter. Se vidare
Kväve samt under respektive
metaller. F.
Nitrifikation, se Salpeterbildning.
Nitriter, salter av salpetersyrlighet,
vilka vanligen framställas av
ni-trat genom reduktion, vilken ibland
äger rum vid uppvärmning av
ni-tratet. Natriumnitrat är den
verksamma beståndsdelen vid
salpeter-saltning av kött och andra
livsmedel. En ringa mängd av nitratet
övergår nämligen härvid i nitrit,
som i kött bildar skära till
blod-färgade muskel- och
blodfärgämnen, vilka delvis äro
värmebeständiga. Då nitriter äro giftiga måste
stor försiktighet iakttagas vid
användning av salpeter eller nitrit
vid framställning av livsmedel. I
stor utsträckning är sådan
användning reglerad eller förbjuden i lag.
— I jorden spela nitriterna en stor
roll som mellanstadium vid
oxidationer av ammoniak till nitrater.
F.
Nitrophoska är namnet på en hel
serie gödselmedel, som består av
sekundärt ammoniumfosfat,
ammoniumnitrat, urinämne, kaliumklorid
eller kaliumsulfat. Ett av de mera
använda slagen av detta
gödselmedel är nitrophoska III, som
innehåller 16,5 % N (kväve), varav
11,5 % ammonium- och resten
nit-ratkväve, 7,2 % P (fosfor) och
16,6 % K (kalium). Se
Biandgödselmedel. G. S.
Nivellering är detsamma som
avvägning (se d. o.).
Nivåbestämning, -karta, -kurva, se
Avvägning.
Njure, se Urinorganen.
Njurinflammation, se Urinorganens
sjukdomar.
Njursjukdomar, se Urinorganens
sjukdomar.
Njursten, se Urinorganens
sjukdomar.
Nock användes inom byggnadsfacket
som benämning på takåsen.
Noilskiva är en remskiva, som löper
fritt på en drivande eller driven
axel, monterad tätt intill en lika
stor på axeln fastsatt roterande
remskiva. Till nollskivan kan
remmen föras över, då maskinen inte
skall drivas. Nollskivan användes
även för igångsättning av
maskiner t. ex. tröskverk, som drivas av
förbränningsmotorer, vilka sakna
frikopplingsanordning för
remskivan. Motorn startas med remmen
på nollskivan och maskinen slirar
igång genom att remmen sakta
föres över till den fasta skivan.
Driv-motorns remskiva måste ha samma
bredd som nollskivans och den
fasta skivans sammanlagda bredd.
T. L-m.
Nordeuropeiska birasen, se Biskötsel,
Arter och raser av honungsbin.
Nordiska jordbruksforskares
förening stiftades år 1918 på initiativ
av dr A. Elofson. Föreningens
ändamål är att till ömsesidigt gagn
befrämja samarbetet mellan
jord-bruksforskarna i de fem nordiska
länderna. Organisatoriskt består
föreningen av: centralstyrelsen
med generalsekretariatet, som har
ansvar för föreningens ledning och
ekonomi; avdelningarna, en för
varje land med egna styrelser, vars
ordförande äro medlemmar av
centralstyrelsen ; sektionerna,
sammansatta utan hänsyn till de
geografiska gränserna och med rent
fackliga uppgifter;
delegeradeförsam-lingen med representanter från
föreningens olika organ i och för
vik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
