Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreaturens utfodring - Nötkreatursenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1340
N ötkreatursenhet
kan 4 liter. Sedan går ökningen
sakta. Gödningen bör pågå 6—8,
allra högst 10 veckor. I genomsnitt
bör man kunna räkna med att det
går åt ungefär 10 kg helmjölk till
1 kg tillväxt. — Vid kalvgödning
med skummjölk kan utfodringen
under de första veckorna ordnas
ungefär på samma sätt som för
påläggskal varna. Så fort som
möjligt försöker man att helt byta ut
helmjölken mot skummjölk.
Skum-mjölksgivorna ökas vecka för
vecka. Det är dock sällan man får en
kalv att varje dag dricka mera
skummjölk än som motsvarar 15—
20 % av den levande vikten. Så
snart kalven vill äta kraftfoder
ges havrekross och linfrökakor för
att ersätta helmjölkens fett.
Skum-mjölkskalvarnas kött är mörkare
till färgen, av lägre kvalitet och
betalas sämre än kött av
helmjölks-kalvar.
Uppfödning av ungdjur enbart till
slakt är i vårt land mindre vanlig
men har emellertid efter andra
världskrigets slut tilldragit sig ett
stegrat intresse. Främsta
anledningen härtill är att skötseln av
beror mycket på deras ras. Här kan
ifrågakomma a) kalvar efter
vanliga mjölkdjur, b) kalvar som
erhållits genom korsning av
gödras-tjur med vanliga brukskor eller c)
kalvar av en utpräglad gödras. I
Sverige har som gödras främst
prövats Aberdeen-Angus (se N ö
t-kreatursraser). Mjölkraskal-var kunna nöja sig med det per fe
billigaste fodret, men de nå
slaktåldern tämligen sent. Det senare
gör att foderkostnaden per kg
tillväxt blir hög. Å andra sidan blir
i regel varken köttets kvalitet
eller pris särskilt goda.
Gödraskal-var utgöra i alla dessa avseenden
rena motsatsen till
mjölkraskal-varna. Där man har typiska
göddjur bruka kalvarna få dia sina
mödrar. Dessa mjölkas sålunda
icke. Korsningskalvarnas
egenskaper utgöra mellanting mellan
motsvarande för mjölk- och
gödraskal-var. Några säkra erfarenheter om
göddjurens produktion och
foderförbrukning finnas knappast ännu
i Sverige. De i tab. 6 anförda
siffrorna kunna dock ge en viss
handledning.
Tabell 6. Ungefärlig foder förbrukning m. m. vid gödning av ungdjur.
Mjölkrasdjur Korsningsdjur Gödrasdjur
Slaktålder, månader ................ 24 20 16
Lev. vikt vid slakten, kg .... 450 500 455
Slaktad vikt, kg................... 250 275 250
Foderförbrukning pr kg
tillväxt, fe........................... 7,2 6,4 5,5
göddjuren ställer sig avsevärt
enklare än skötseln av mjölkdjur.
Egentlig göddjursproduktion tager
sikte på att snabbt föda upp stutar
och kvigor till slaktfärdig ålder.
Gödningen kan till stor del ske på
goda beten. Vintertid hållas djuren
i s. k. djupstallar (se d. o.) där de
gå lösa. Hur gamla djuren behöva
bli för att uppnå slaktfärdig ålder
Under hela uppväxttiden böra
göddjuren utfodras starkare än vad
tab. 5 anger. Gödfodrets storlek
kan också här beräknas till
ungefär 2 fe per 100 kg lev. vikt.
Ägg-vitebehovet är högre än för
fullvuxna djur och uppgår till omkring
100 gram per fe. Rbg.
Nötkreatursenhet användes främst
vid statistiska arbeten som en
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
