Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreatursskötselns ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nötkreatursskötselns ekonomi
1347
Dessa senare kor äro därför ur
ekonomisk synpunkt att föredraga.
— d) Specialkostnaderna, dvs.
kostnaderna för djurens skötsel,
mjölkning, rekrytering och
hälsovård samt för tjurhållning,
inventarier i ladugården m. m. påverka
avsevärt lönsamheten. Om
skötselkostnaderna skola kunna hållas
nere är det nödvändigt att ett stort
antal djur skötas av varje person,
som sysselsättes i ladugården. I
större välordnade ladugårdar kan
en man sköta 30—35 mjölkkor eller
omkring 100 ungdjur. På många
gårdar är djurantalet per skötare
icke mera än hälften av det
angivna — Storleken av
rekryterings-kostnaderna beror främst på vad
det kostar att föda upp en
kalv-färdig kviga och på
rekryteringsbehovet. I medeltal kan man räkna
med att uppfödningen av en
kalv-färdig låglandskviga förutom
omkring 150—200 kg helmjölk kräver
3.500—3.800 fe. För S. R. B. och de
kulliga raserna är motsvarande
3.200—3.500 och 2.200—2.400 fe
och i det närmaste lika mycket
helmjölk som för lågland.
Snabbvuxna kvigor som kunna betäckas
tidigt bidraga till att hålla
rekry-teringskostnaderna nere. -—- I
allmänhet kan man räkna med att i
genomsnitt ungefär 1/5 av korna
i en besättning behöva
nyrekryte-ras årligen.
Genom att till pålägg taga ut
kalvar efter hållbara kor kan
man efter hand pressa ned
rekryteringsbehovet och mjölkens
produktionskostnader.
För att tjurkostnaderna per ko
skola kunna hållas nere fordras bl. a.
att varje tjur användes till ett
tämligen stort antal kor. I små
besättningar är det förenat med
svårigheter att till rimlig kostnad per ko
kunna hålla sig med en tjur av
hög kvalitet, ty en sådan blir
alltför dyr i inköp. Utväg ur denna
svårighet finner man genom att
ansluta sig till en tjurförening eller
genom att utnyttja den artificiella
insemination (se Tjurförening och
Artificiell insemination). — Med
stigande medelavkastning i
besättningen stiga nästan alltid
specialkostnaderna. Kravet på skötsel
stiger. Likaså blir utgallringen av kor
ofta strängare varigenom
rekryte-ringskostnaden ökas. Vidare krävas
dyrare tjurar. Veterinären anlitas
oftare osv. Trots stigande
specialkostnader per ko medför dock
av-kastningsstegringen i regel att
kostnaden per kg mjölk sjunker
och att fodrets förädlingsvärde i
samband därmed stiger. Ju högre
avkastningen blir desto större
anspråk ställas dock på de åtgärder
som betinga specialkostnaderna.
Efter hand kunna de stegras i så
hög grad att de stiga även pr kg
mjölk. Rekordjakt efter hög
avkastning är därför sällan
ekonomiskt riktig. ■— Ett exempel på
beräkning av grovfodrets
förädlingsvärde lämnas i sammanställningen
”Nötkreaturens konto”.
Beträffande nötkreatursskötselns
kostnads-och inkomstposter läs artikeln
Kalkylering. Kontot här nedan
ansluter sig till den i nämnda artikel
utarbetade hushållsplanen.
Nötkreaturens konto.
Debet.
Skötsel 3.000 mt å 1: 55 .......................... 4.650 :—
Språngavgift, 18 st. å 25:— ....................... 450:—
Diverse kostnader, 23 nötkreatursenheter å 65:— . . 1.495:—•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
