Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ogräsbekämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ogräsbekämpning
1363
effekt. Vid barvinter kan
kalkkvävet spridas även under
efter-vintern. Då kräves 200 kg pr ha
vid riklig dagg, om god verkan
skall ernås. Kalkkväve för
ogräs-bekämpande i höstsäd kan ersätta
salpetergödsling. Kalkkväve kan
spridas för hand, om stor
noggrannhet iakttages, eller med god
konstgödselspridare. Vid
användning av fläktspridare har i vårsäd
god verkan erhållits vid så små
mängder som 50 kg pr ha.
Bestoft-ning med kalkkväve kan utföras i
alla grödor som kunna besprutas
(se ovan). Korn är dock något
känsligt för kalkkväve. Dessutom
är att märka att vallinsådd icke
skadas av kalkkvävebestoftning.
Skördeökningen efter utförd
kalkkvävebestoftning är ofta avsevärd,
dels på grund av att ogräsen
dödats, dels till följd av
kvävegödslingen. — 3) Kalkkväve mot
maskros kan förhindra blomning och
därmed fröspridning, om 150 kg
kalkkväve pr ha sprides när
knopparna synas som små vårtor i
botten av bladrosetten. Senare
spridning har ringa effekt. Riklig dagg
fordras. Skördeökningen har i
försök blivit riklig. — Enstaka
maskrosor i gräsmattor eller
blomrabatter dödas lätt om en tesked
kalkkväve lägges i bladrosettens
centrum om hösten, senast någon
månad före markens tillfrysning. —
4) Klorat mot ogräs.
Natriumklo-rat, även såld under namnet Klorex,
är ett starkt växtgift som fått stor
användning mot ogräs, a) På
dikeskanter, vägbankar, gårdsplaner,
kring ledningsstolpar o. dyl.
platser kan all växtlighet utrotas om
5—6 kg klorat sprides på 100 m2
under högsommaren eller senast i
sept. månad antingen i lösning eller
som torrt salt. Närstående träd och
buskar kunna skadas, varför för-
Kloratmetodens klimatzoner inom södra
och mellersta Sverige. Zon I mest
neder-bördsrik, därför minsta risk för dålig
efterverkan av klorat. Inom zon 3
största risken.
Verkan av olämplig kloratanvändning.
För sen utspridning på hösten. I
bakgrunden obehandlat.
siktighet är av nöden. Buskar, t. ex.
berberis, fordrar 10—20 kg pr
100 m2 för att dödas, b) Ryssgubbe
och andra storväxta ogräs dödas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
