Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Priskalkyl, jordbrukets - Prisnotering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prisnotering
1429
kostnaden. I de riktlinjer för den
framtida jordbrukspolitiken, som
antogs av 1947 års riksdag
framhölls beträffande prissättningen,
att en jordbrukets totalkalkyl bör
utarbetas även i fortsättningen
såsom komplement till den
typjord-brukskalkyl som i första hand
skulle läggas till grund för
prissättningen (se under
Jordbruks-reformen av år 1947). F.B.
Prisnotering. Genom prisnoteringarna
erhåller jordbrukaren upplysning
om marknadsläget (prisläget) för
sina saluprodukter och de olika
slagen av driftsmedel. Prisnoteringen
som i sin vanligaste bemärkelse
endast anger själva priserna,
sammankopplas emellertid ofta med
uppgifter om andra förhållanden
på marknaden (ex. tillgång,
efterfrågan och tendens). Denna
fullständiga prisnotering får
karaktären av marknadsberättelse. —
Priser, som kunna bli föremål
för notering, uppdelas lämpligen i
följande slag, när det gäller
jordbrukets saluprodukter: a)
producentpriser, b) engrospriser, c)
partipriser, d) minutpriser. För
att ge exempel på vad de olika
slagen av priser avse skola vi följa
försäljningsvägen för potatis.
Producenten i t. ex. Skåne säljer till
uppköpare, antingen vid gården
eller levererat till närmast
järnvägsstation. Han erhåller därvid
producentpris. Uppköparen säljer
hela järnvägsvagnar
(engrospos-ter) till partihandlare på
konsumtionsorten, vilka betala engrospris.
Partihandlarna i sin tur leverera
sedan varan i mindre partier till
detaljister, som å ena sidan betala
varan till partipris och sälja
densamma i butikerna till minutpris.
På större konsumtionsorter
förekommer ofta beträffande potatis
ännu en mellanhand, engrossisten
(”importören”), i vilket fall man
kan tala om engrospris vid såväl
engrossistens inköp som vid hans
försäljning till partihandlare på
orten. För flera slag av
jordbrukets saluprodukter förekomma
dock endast producentpris och
partipris samt eventuellt minutpris.
Vid exporthandel talar man
givetvis om exportpris, ex. fob svensk
hamn (se Fob), men dylika priser
äro endast sällan föremål för
officiell notering. — När fråga är
om jordbrukets förnödenheter
kunna de olika handelsledens priser
lämpligen indelas i: a) importpris
(i förekommande fall), b)
partipris, c) utförsäljningspris.
Följande exempel kan nämnas:
Majsimportören betalar varan cif svensk
hamn (se Cif) med importpriset.
Han säljer till en
fodermedels-handlare till partipris, varefter den
senare utförsäljer varan till
förbrukare (jordbrukare) till
utförsäljningspris. Givetvis kan
partihandeln uppdelas på flera
mellanhänder. Vid försäljning till
jordbruket av inom landet tillverkad
förnödenhet kan man tala om: a)
fabrikspris (motsvarande partipris
vid importhandel, se ovan) samt b)
utförsäljningspris. Även här kan
flera mellanhänder förekomma i
partihandeln. — Samtliga nu
nämnda priser bli på jordbrukets
marknadsområde i större eller
mindre omfattning föremål för
noteringar, som med hänsyn till sin
uppgift kunna vara av olika slag. —
1) Upplysande prisnoteringar
hänföra sig till de priser, som
verkligen betalas noteringsdagen eller
tiden närmast före. En utpräglad
tendens kan i vissa fall få
återspeglas i en dylik rent upplysande
prisnotering. (Sålunda kan t. ex.
då prisen äro i stigande förutom
betalt pris också anföras en
köp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
