Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prisnotering - Producent- och kontantbidrag - Produktionsfaktor - Produktionskvot - Produktionskostnader - Produktionsriktning - Profylax - Prognos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Producent och kontantbidrag — Prognos
1431
priser. Dessförinnan får råda en i
viss mån fri prisbildning. Praxis
är emellertid, att det statliga
reg-leringsorganet låter påverka
prisbildningen jämväl under hela
marknadstiden genom stödköp
respektive utförsäljning från egna
lager, om priserna tendera att för
mycket frångå den fastställda
normen (inlösningspriserna med
hänsyn tagen till skäliga nuvärden),
d) Stoppris kan sägas vara ett för
viss tid fastlåst pris. Under denna
tid får det ej höjas utan tillstånd,
e) Överenskommelsepris kan
träffas mellan statlig myndighet och
branschsammanslutningar eller
företag och är alltså ett pris av
frivillig karaktär. F. B.
Producent- och kontantbidrag, (se
Statens låne- och
bidragsverksam-het).
Produktionsfaktor. All produktiv
verksamhet sker under samverkan
av olika produktionsfaktorer. I den
nationalekonomiska vetenskapen
räknar man med tre sådana,
nämligen jorden, arbetet och kapitalet.
Jorden företräder här icke blott
marken såsom växtplats, malm,
lera, sten osv. såsom råvara för
industri m. m. utan också alla
naturkrafter som äro bundna vid
jorden i form av solvärme, vind- och
vattenkraft m. m. Med
produktionsfaktorn arbete förstås ur
nationalekonomisk synpunkt
egentligen endast det mänskliga arbetet.
Arbete som uträttas av maskiner
och djur äro att betrakta såsom
följd av samverkan mellan jord och
kapital. Med kapital förstås
producerade produktionsmedel,
såsom verktyg, maskiner, fabriker
osv. (se även Kapital). Rbg.
Produktionskvot är ett av Holger
Møllgaard infört uttryck, varmed
menas den del av ett fodermedels
antal nettokalorier för gödning av
nötkreatur, som ingår i proteinet,
dividerat med fodermedlets totala
antal av nettokalorier för gödning.
Kvotens lämpligaste värde vid
mjölkproduktion är omkring 2.
S. N-t.
Produktionskostnader, se Värde.
Produktionsriktning. Inom jordbruket
talar man om att olika företag ha
olika produktionsriktning. Härmed
förstår man att produktionens
tyngdpunkt ligger på olika varor.
En jordbrukare har t. ex. särskilt
lagt an på odling av potatis, en
annan på vete och en tredje på
grönsaker osv. Den ene har stor
nötkreatursskötsel, den andre
fårskötsel och den tredje driver
kanske kreaturslöst jordbruk. Vilken
produktionsriktning som skall
väljas beror i första hand på de
naturliga förutsättningarna för olika
växters och djurs trivsel och på
avsättningsförhållandena för
produkterna samt kostnaderna för
arbete och förnödenheter. — Som
allmän regel kan sägas att
småbruket är mera inriktat på
husdjurs-skötsel och foderodling medan
storbruket mera lägger an på
växtodling för direkt avsalu. Ju längre
norr ut man kommer i vårt land,
desto större betydelse får
hus-djursskötseln på gårdar av alla
storleksklasser. Rbg.
Profylax kallar man förebyggandet
av sjukdomar, vilket är viktigare
än botandet av dem. I profylaxen
ingår bl. a. hygien i allmänhet,
smittrening, isolering,
nedslakt-ning, vaccination, serumbehandling
samt allsidig och tillräcklig
utfodring m. m. Dhl.
Prognos betyder förutsägelse.
Uttrycket användes framförallt i
samband med förutsägelser om
den ekonomiska utvecklingen (se
Konjunktur).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
