Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rapssugaren - Rapsviveln - Ras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1456
Rapsviveln — Ras
lösning i regel hinner hejda dem
redan i början av skadegörelsen. I
trädgårdarna kan man insamla
djuren med håv eller döda dem
genom besprutning med nikotin
eller DDT. O. A.
Rapsviveln, en omkring 3 mm lång
vivel med bred och kullrig kropp,
som på översidan är beklädd med
gråa, på undersidan med vitgrå
fjäll. Snytet är långt och bågböjt.
Den förekommer i hela Götaland
och Svealand och är ett svårt
skadedjur, särskilt på rapsodlingar.
Rapsvivel
De fullbildade gnaga sönder en del
av blomknopparna, och larverna
förstöra senare de mognande fröna
inuti skidorna. Rapsviveln
förekommer mycket ofta tillsammans med
rapsbaggen (se Glansbaggar) och
fullbordar därvid dennas
skadegörelse, så att fröutbytet blir ringa
eller intet. Dess angrepp är även
viktig förutsättning för
skadegörelse av skidgallmyggan (se d. o.).
Rapsviveln bekämpas på samma
sätt som rapsbaggen, ehuru med
hexaklorhaltiga DDT-puder. O. A.
Ras. En samling djur som i ett
flertal viktigare avseenden likna
varandra brukar man kalla för en ras.
Dessa grupper av djur skilja sig
ibland i mycket hög grad från
varandra. Det har också hänt att man
knappast kunde se någon skillnad
alls mellan två raser. Detta var
bland nötkreaturen fallet med den
svenska Ayreshire-rasen och
”rödbrokig svensk boskap” (R. S. B.)
innan dessa år 1928 slogos samman
till den nya rasen ”svensk röd och
vit boskap”. De bägge förstnämnda
raserna hade icke alltid varit
varandra så lika. Likheten hade
uppkommit därigenom att
avelsled-ningen för bägge raserna hade satt
upp ungefär samma mål för
avels-arbetet. — Exemplet visar att
begreppet ras icke är något av
naturen en gång för alla fastslaget. —
Man brukar skilja mellan
naturraser eller, som de också kunna
kallas, oförädlade lantraser,
förädlade lantraser och kulturraser. —
Natur-rasen eller den oförädlade
lantrasen innehåller ofta djur av
ganska oenhetlig typ.
Skiljaktigheterna inom rasen äro ofta så stora
att det i lika hög grad kan vara
hemvistet i en viss landsända som
kroppsliga likheter som gör att
djuren sammanföras till en ras.
Djuren inom dessa oförädlade raser
äro föga tillfredsställande ur
produktionssynpunkt och höra ej
hemma i det väl skötta jordbruket.
–Den förädlade lantrasen är mera
enhetlig än naturrasen. Den har
avsevärt högre avkastningsförmåga
och hör ihop med ett mera
utvecklat jordbruk. — Kulturraserna äro
de mest förädlade och mest
enhetliga. De ha vanligtvis den största
produktionsförmågan. Många
kulturraser äro i hög grad en följd
av människans målmedvetna
avels-arbete (se Avelsmetoder). Särskilt
England har frambragt ett stort
antal kulturraser bland de olika
husdjursslagen. — Vissa raser äro
starkt specialiserade för ett visst
slags produktion. Bland
nötkreaturen skiljer man t. ex. mellan göd-,
mjölk- och arbetsraser. Mellan
des
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
