Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rationalisering - Reaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1458
Reaktion
dragés från lantbruket blir ropet
på rationalisering av jordbruket
allt mera högljutt. Det måste
också både ur jordbrukets egen
och hela samhällets synpunkt vara
ytterst angeläget att en sådan
rationalisering verkligen blir
genomförd. I längden är det
omöjligt att utan obotlig skada för
landet uppehålla en stor klyfta i
levnadsstandard mellan lantbrukets
arbetare och övriga
arbetare-grupper. Det räcker dock ej att
endast höja lantarbetarlönerna.
Lantarbetet måste också
underlättas samt göras mera intressant så
att det verkar tilldragande på
vakna och intelligenta arbetare. Båda
dessa mål kunna vinnas genom
rationalisering. Vid rationaliseringen
av arbetet finnas två huvudvägar
att gå. Den ena innebär att det
mänskliga arbetet med stöd av
metodiska arbetsstudier ordnas så
ändamålsenligt som möjligt, att
upplysning sprides om de bästa
arbetsmetoderna och att arbetet betalas
på ett sätt som eggar arbetaren till
att göra sitt bästa. Den andra
vägen går över en utsträckt
mekanisering av arbetet. I verkligheten
bör givetvis båda vägarna beträdas
samtidigt. Mekaniseringen möter
dock avsevärda svårigheter för det
mindre jordbruket som ej
ekonomiskt kan bära ett mera
omfattande maskininköp. Här bjuder dock
den gemensamma
maskinanvändningen en väg ut ur svårigheterna.
Se Maskinbolag och Maskinhållare.
— Vid rationalisering av
fastigheterna spelar förstoring av de alltför
små brukningsdelarna en
betydande roll. De något större
gårdarna kunna nämligen bättre utnyttja
icke blott maskinerna utan även
den mänskliga arbetskraften. Se
även artikeln Jordbruksreformen.
— Vilken av de här nämnda
ra-tionaliseringsåtgärderna man än
väljer blir resultatet att behovet
av arbetskraft inom jordbruket
minskas. Detta leder till att den
summa som står till förfogande för
avlöningen ej behöver delas bland
så många personer som tidigare.
Lönerna kunna med andra ord
höjas. Samtidigt härmed framkommer
kravet på arbetsmetoder och
mekaniska hjälpmedel som kunna
effektivt utnyttjas med hjälp av
endast ett fåtal personer. De stora
arbetsstyrkor som förr uppbådades
vid slåtter och sädesskörd höra till
det förgångna. För framtiden få
vi ställa in oss på att sköta även
stora gårdar med hjälp av endast
några få man. Härför kräves
dugligt folk som utnyttjas väl. Rbg.
Reaktion. 1) Med en kemisk reaktion
menas ett skeende varvid av ett
eller flera ursprungligen
förhanden-varande ämnen bildas ett eller flera
andra ämnen. — 2) Med ett
ämnes, vanligen en vattenlösnings
reaktion menar man dess mer eller
mindre sura (basiska) egenskaper.
Surhetsgraden hos en lösning
bestämmes av koncentrationen av
vätejoner däri. Som mått på
surhetsgraden användes av praktiska
skäl vanligen ej
vätejonkoncentrationen utan det tal som erhålles om
man tager 10-logaritmen av
vätejonkoncentrationen med omvänt
tecken. Detta tal, reaktionstalet,
kallas enligt den danske kemisten
S. P. L. Sörensen för pH-värdet.
Följande illustration anger
relationen mellan sur (respektive basisk)
reaktion, vätejonkoncentration och
pH-värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
