Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1486
Rova
plansch vid artikeln Rotfrukter.)
Till gul-köttiga —
långsträckta hör Bortfelder och
Markbortfelder. Bortfeldern är
enfärgat gul eller mera sällan med
grön topp. De äro långsträckt
cylindriska med hastigt avsmalnande
rot. Torrsubstanshalten ligger
mellan 8—10 %. Hållbarheten är god
och de kunna förvaras till fram i
mars och april. Bortfelderrovorna
äro mindre snabbvuxna än de
vitköttiga rovorna. På grund av sin
längd brytas de lätt vid
upptagningen och böra därför ej odlas på
styva jordar. Av
bortfelderrovorna finns ett flertal stammar i
marknaden. Från Weilbulls säljes
Bortfélder II, stam b, Original Tellus
Bortfelder, stam 21, Original
Immuna II, stam 26, och från
Sva-löf Original Bortfelder.
Markbort-feldern kallas ofta för ”Yellow
Tankard”. Det är en gröntoppig
rova, som föga avviker från den
vanliga bortfelderrovan.
Emellertid är den något kortare och
tjockare, cylindrisk och lättare att
skörda. Torrsubstanshalten är
något högre än för den vanliga
Bortfeldern. Av markbortfeldern finns
Svalöfs Original Yellow Tankard,
och Alg. Holmbergs Svea
Mark-bortfélder. Av gulköttiga —
runda föras inga sorter för
närvarande av de större firmorna. De
gamla sorterna Dales Hybrid och
Sekel säljas möjligen av några
mindre utsädesfirmor. Till g u 1
-köttiga — flata hör
Nordiska Svedjerovan, som emellertid
numera sällan torde odlas i
Sverige. Till vitköttiga —
halvlånga — långa räknas ett
antal ytterst snabbvuxna sorter. De
äro i regel mindre hållbara än de
gulköttiga sorterna. Störst värde
ha de för Norrland, men de lämpa
sig också för sen sådd i de södra
delarna av landet, dvs. som
mel-langröda. Östersundom-rovan
dominerar helt denna grupp. Av
denna finns det för tillfället Weibulls
Original Östersundom, stam 92 och
Svalöfs Original Östersundom. Till
de vitköttiga — runda
räknas stubbrovorna. De äro
snabbvuxna och utvecklas på ca
två månader. Deras
torrsubstans-halt ligger vid 7—8 %. För
tillfället (1949) säljes av dessa rovor
sorten Grey Stone. De vitköttiga
— platta rovorna äro de mest
snabbvuxna av alla rovor. Av
dessa saluföras för tillfället inga
sorter från de större
utsädesfirmor-na. Till denna grupp höra
Sexveckors stubbrova och Forum
Majrova. Odling. Rovan är
anspråkslös i sina fordringar på
klimat och jordmån. Den behöver
ej mycket värme och tål ganska
låga temperaturer på hösten.
Under våren kan den dock skadas av
nattfrost. Rovan trivs ej särskilt
bra på lerjordar, men går bra att
odla på fuktiga sandjordar,
mull-jordar, torvjordar och lermyllor.
Den passar alltså bra på jordar,
där andra rotfrukter ej trivas. Om
rovan ingår i växtföljden som
normal gröda, bör den ges en god
plats; om den ingår som
mellan-gröda kan den placeras betydligt
sämre.
Gödsling till en huvudgröda av
rovor kan vara t. ex. 30—^0
ton/ha stallgödsel, 200—300
kg/ha kvävegödsel, 300—1^00
kg/ha 200-procentig
fosforgödsel och 50—100 kg/ha
^O-pro-centig kaligödsél.
Sådden bör ske så tidigt som är
möjligt utan risk för frostskador.
Utsädesmängd pr ha utgör 5—7
kg. Radavståndet kan variera mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
