Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skadedjursbekämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1524
Skadedjursbekämpning
Skadedjursbekämpning. Inom såväl
jordbruket som trädgårdsskötseln
och skogsbruket är
skadedjursbekämpning nödvändig om ett gott
ekonomiskt resultat skall uppnås.
Vid denna bekämpning avser man i
regel endast att inom begränsade
områden minska skadedjurens
antal så mycket att de ej kunna
åstadkomma nämnvärda skador.
Endast undantagsvis syftar man
till fullständig utrotning av
skadedjuren. De bekämpningsmetoder
som användas kunna sägas vara av
tre slag: kemiska, mekaniska och
biologiska. De förstnämnda bygga
på användningen av kemiskt
verkande ämnen (gifter) i form av
vattenlösningar,
vattenuppslam-ningar, torra pulver eller gaser.
Dessa åtgärder behandlas närmare
i artiklarna Besprutning,
Bestoftning och B e g a
s-n i n g. De mekaniska metoderna
gå mestadels ut på fångst av
skadedjuren med hjälp av t. ex.
fångstkärror, fångstdiken,
fångstträd och fångstgördlar. De
uppräknade hjälpmedlen behandlas var
för sig i särskilda artiklar. Till de
mekaniska metoderna hör strängt
taget även besprutning av
fruktträd med vissa
vinterbesprutnings-medel som närmare behandlas i
artikeln Fruktträdskarbo-1 i n e u m. Dessa medel bilda
sedan de torkat en lufttät beläggning
omkring besprutade insektsägg
vilka därigenom kvävas. — Vid
till-lämpning av de biologiska
metoderna söker man på olika sätt utnyttja
skadedjurens fiender — t. ex.
parasitiska insekter och svampar,
vilkas förökning befrämjas. I
Sverige ha dock dessa metoder hittills
ej fått så stor användning. Som
framgår av artikeln G r ö n m
ö-g e 1 har dock grönmögel använts
med framgång. Till de biologiska
metoderna hör också fågelskydd
(se d. o.) i den mån det avser de
insektätande fåglarna. Dessas
betydelse är otvivelaktigt mycket
stor men samtidigt svår att
bedöma. I studieregistret i slutet av
sista bandet återfinnes ett schema
över bekämpningsåtgärder
gentemot jordbrukets och
trädgårdsodlingens skadeinsekter. Vid
bekämpning av skogens
skadeinsekter lägges huvudvikten vid
förebyggande åtgärder. Vid
genomförandet av röjningar, gallringar,
avverkningar, kulturer m. m. bör
en skogsägare därför alltid tänka
på, att dessa åtgärder i många fall
gynna vissa skadeinsekter och på
så sätt medföra dessas
massförök-ning med åtföljande skador på
träd eller plantor. Vid utväljande
av bekämpningsåtgärder är det
givetvis av största värde att ha
säker kunskap om det insektslag
som man har att göra med. I
anslutning till artikeln Skogens
skadeinsekter finnes ett
schema med vars hjälp insekterna
kunna bestämmas. Genom studium
av vad som här nedan nämnes och
av artiklarna om de olika
skogs-insekterna kan man sedan med
framgång välja
bekämpningsåt-gärd. Vid huggningar i barrskog
bör man ej lämna virke eller
hugg-ningsavfall obarkat över
sommaren, ty detta material användes
med förkärlek som yngelplatser
av bl. a. de insekter som
behandlas i artiklarna Barkborrar,
T a 1 1 v i v 1 a r och T a 1 1 b o
c-k e n. Även tallstubbar, som i stor
utsträckning angripas av större
märgborren (se Märgborrar)
böra barkas. Barkning av lump,
vrak och annat grövre avfall över
10 cm i topp samt stubbar bör vara
avslutad före snösmältningen. Är
detta arbete av någon anledning ej
genomförbart, är det rådligast att
låta avfallet och stubbarna tjänst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
