Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidvirke - Skiffer - Skifte - Skiftesgräns - Skifteslag - Skifteslagstiftning - Skiftesstadgan - Skiftesväsen - Skigård - Skiktningsförmåga - Skimmel - Skinn - Skinnarbaggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1530
Skiffer — Skinnarbaggar
växt bark o. d. får ej förekomma.
Däremot är en mindre rödkärna
tillåten. Virket skall vara
vinterhugget och levereras obarkat.
Stockens värde ur
sågningssyn-punkt skall vara utslagsgivande
för dess bedömning. Om stocken
är användbar, men ej ger fullt
utbyte göres avdrag alltefter
skadans art på längd eller diameter.
— För tillverkning av skidor
användes även andra trädslag än
björk, men det är då i allmänhet
fråga om limmade skidor. En del
specialskidor t. ex. för
backhoppning göras av hickory. O. E.
Skiffer kallas ett flertal på olika
sätt bildade bergarter (se d. o.),
som ha den egenskapen
gemensamt, att de kunna klyvas i mer
eller mindre tunna skivor längs
parallella plan. Vanligast är
ler-skiffer, som finnes inom våra
kam-bro-silurområden, men även i
urberget, t. ex. vid Grythyttan i
Västmanland. Glimmerskiffer och
andra särskilt i fjälltrakterna
förekommande skiffrar äro starkt
omvandlade bergarter. Skiffer
användes till taktäckning, golvsten m. m.
— Om oljeskiffer, se Alunskiffer.
P. Tid.
Skifte. Ordet skifte användes i flera
betydelser. Ur lantmäterisynpunkt
förstås med skifte i första hand
en skiftesförrättning, t. ex.
storskifte eller laga skifte (se
Jorddelning). — En lantmätare kan
också med skifte beteckna ett
avgränsat ägostycke av visst slag,
och talar t. ex. om ett skogsskifte
eller ett inägoskifte. — I samband
med planmässigt åkerbruk och
skogsbruk talas också om skiften.
Härvid avses åker- eller
skogsområden som intaga en viss ställning
i den för hushållningen uppgjorda
planen. Växtodling med ordnad
växtföljd kallasi sålunda ibland för
skiftesbruk. Rbg.
Skiftesgräns, se Ägogräns.
Skifteslag kan utgöras av by,
enstaka hemman, utbrutna ägolotter
m. m. samt samfälligheter vilka
äro föremål för laga skifte (se
Jorddelning).
Skifteslagstiftning, se Jorddelning.
Skiftesstadgan, se Jorddelning.
Skiftesväsen, se Jorddelning.
Skigård, benämning på vanlig
gärdes-gård.
Skiktningsförmåga betecknar olika
trädslags förmåga att i slutet
bestånd dela upp sig på olika
höjd-skikt, så att det uppstår
härskande stammar, med fri krona,
med-härskande stammar med fri krona,
men något trängda av grannar,
behärskade stammar, som icke ha
kronan fri och slutligen
undertryckta stammar, som ha kronan
helt och hållet överskuggad av
grannar. Denna skiktningsförmåga
är olika hos olika trädslag,
starkast hos ljusälskande träd som tall
och svagast hos skuggfördragande
träd som gran.
Skiktningsförmå-gan hos samma trädslag växlar
som regel med
markbeskaffenheten, så att den blir mera
utpräglad på god mark och svagare på
mager mark. Skiktningsförmågan
är värdefull genom att den ger
beståndets olika stammar möjlighet
att bättre utnyttja befintligt
utrymme. A.P.
Skimmel, se Färg och tecken.
Skinn kallas den avflådda huden från
mindre husdjur såsom får, getter,
kalvar, pälsdjur och kaniner (se
även Läder).
Skinnarbaggar, jämförelsevis stora,
platta, mestadels mörkfärgade
skalbaggar, som leva av döda djur
eller av växter. Hit hör den intill
12 mm långa gulhåriga skinnar
-baggen, vars larver äro glänsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
