Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsägareföreningar - Skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges - Skogsödla - Skogvaktare - Skorpbildning - Skorplera - Skorstensmila - Skorv - Skorzonera - Skotare - Skotkälke - Skotning - Skotsk collie - Skott - Skottkärra - Skottpengar - Skravelsjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsägareföreningarnas riksförbund Sveriges — Skrävelsjuka 1555
reföreningarna i ett riksförbund,
Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund, har ytterligare
sammanhållning och styrka vunnits,
(se även Föreningsrörelse). A. P.
Skogsägareföreningars riksförbund,
Sveriges, se Skogsägareföreningar
och Föreningsrörelse.
Skogsödla, se Kräl- och groddjur.
Skogvaktare, lägre tjänstemän eller
förmän inom det enskilda
skogsbruket, vars huvudsakliga uppgift
är att övervaka och leda
skogsvårds- och awerkningsarbeten.
Befattningshavare i denna
tjänsteställning inom Domänverket hava
titeln kronojägare och inom
skogs-vårdsstyrelserna länsskogvaktare.
För de två sistnämnda
kategorierna fordras avgångsexamen från
skogsskola (se d. o.) och det är
numera vanligt att även de
privat-anställda skogvaktarna genomgå
sådan. O. E.
Skorpbildning, se Struktur.
Skorplera, se Molera.
Skorstensmila, se Kolning.
Skorv kallas ett flertal olika
växt-sjukdomar med det gemensamma
kännetecknet att de yttre
vävnads-lagren (överhud, bark) angripas
och söndertrasas eller visa
onaturliga ojämnheter. Se Fruktskorv,
Potatisskorv, Pulverskorv och
Filtsjuka. Th. Lfs.
Skorzonera, se Köksväxtodling.
Skötare, arbetare, som helt eller
huvudsakligen sysselsättes med
hop-släpning av virket på en
awerk-ningsplats. Se även Lunning.
Skötare kallas även en arbetare, som i
brädgård har till uppgift att lägga
det sågade virket i buntar eller
skot.
Skotkälke kallas också lunnkälke, se
Lunning.
Skotning, se Lunning och Skötare.
Skotsk collie, se Hundraser.
Skott hos växterna består av en
stamdel (skottaxel) med därpå
sittande blad. Ett skott utvecklas
ur en knopp (se d. o.). Hos en och
samma växtkropp kan förekomma
skott av olika slag, och alltefter
skottens läge i förhållande till
varandra och deras funktion skiljer
man bl. a. mellan huvudskott och
sidoskott och mellan vegetativa
(närings-) skott och reproduktiva
(blom-) skott (se Blomma). Om
rotskott och vattenskott, se dessa
ord. Den normala skott-typen kan
genom parasitangrepp mer eller
mindre starkt förändras, så bl. a.
hos häxkvastar (se d. o.). D.L.
Skottkärra. Fabriksgjorda
skottkärror med skalmar av stålrör och
korg av stålplåt samt
luftgummihjul ha numera blivit mycket
vanliga. Gummihjulen medföra
avsevärd minskning i
dragkraftbeho-vet samt stor möjlighet för
kör-ning direkt på marken utan
landgångar. N-g.
Skottpengar, belöning för fällande av
skadliga djur, utdelas av
statsmedel för varg, järv och säl, i vissa
fall även av ortsmyndigheter för
duvhök, sparvhök, kråka, havstrut,
räv och grävling. För djur som
under någon del av året är fridlyst
få skottpengar ej utfästas och
utbetalas utan länsstyrelsens
tillstånd, således t. ex. ej för
fjälluggla. Lü.
Skravelsjuka eller trånsjuka är en
långsamt förlöpande bristsjukdom,
som uppträder strängt lokalbunden
(framför allt i Dalarna och norra
Värmland). Skravelsjuka är en
rubbning i våmdigestionen
beroende på att våmmikroorganismerna
minskat i antal. Fodersmältningen
blir härigenom nedsatt samtidigt
som produktionen av B-vitamin i
våmmen upphör. Skravelsjukan
förlöper med upphörd foderlust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
