- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1559

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skygglapp - Skytte - Skålmosse - Skålpund - Skålrost - Skånes Stuteribokstyrelse - Skånska trädgårdsföreningen, Malmö - Skäfte - Skäktan - Skäl - Skälsland - Skäppa - Skärpning - Skärtorv - Skrävfrö - Sköldbaggar - Sköldkörteln - Sköldlöss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skytte — Sköldlöss

1559

Riktigt placerade skygglappar.

Skytte, skyttesvamp, är en av våra
allmännaste skadesvampar i skogen.
Den förekommer överallt i tallskog
på barrfallet på marken, men
uppträder även som parasit på tallar
upp till 10-årsåldern och
åstadkommer i denna form stora skador
i plantskolor och föryngringar.
Svampangreppet kännetecknas av
att angripna barr, i regel på våren,
få oregelbundna bruna fläckar och
band, som öka i omfång så att hela
barren bli bruna och fällas till
marken, vilket har till följd att
plantan dör eller avsevärt
försvagas. På ettårsplantor kan svampen
tränga vidare in i stammen och
omedelbart döda hela plantan.
Plantor, som dragas upp av frö
från sydliga breddgrader, äro i
allmänhet mera mottagliga och bl. a.
torde många s. k. tysktallkulturer
ha gått sitt öde till mötes på grund
härav. — Svampangrepp kunna
förebyggas medelst besprutning med
2-procentig bordåvätska tillsatt
med procent såpa.
Besprutning-en bör företagas i början av juli
och sedan upprepas en eller flera
gånger beroende på vädret. Rikare
nederbörd fordrar flera
besprut-ningar. Dessa skola dock alltid


retagas i torrt väder.
Skyttesvam-pen bör icke förväxlas med
snö-skytte (se d. o.). O.E.

Skålmosse, se Mosse.

Skålpund, tidigare i Sverige använd
viktenhet motsvarande 0,425 kg. Se
tabell i slutet av sista bandet.

Skålrost, se Rostsvampar.

Skånes Stuteribokstyrelse, numera
Sveriges Stuteribokstyrelse, se
Hästavel.

Skånska trädgårdsföreningen, Malmö,
se Trädgårdsförening.

Skäfte är ett annat namn på
skav-fräken, se Fräkensläktet.

Skäktan, se Vägglusen.

Skäl, gammalt rymdmått för
spannmål. Se tabell i slutet av sista
bandet.

Skälsland, gammalt ytmått för åker.
Se tabell i slutet av sista bandet.

Skäppa, gammalt rymdmått för
spannmål. Se tabell i slutet av
sista bandet.

Skärpning, se Vinterskärpning.
Skärtorv, se Bränntorv.

Skärvfrö, se Penninggräs.
Sköldbaggar, se Bladbaggar.
Sköldkörteln, se Endokrina körtlar.
Sköldlöss, skinnbaggar, vilkas honor
äro mycket olika övriga insekter.
De äro alltid vinglösa och förlora
i de flesta fall redan som unga
larver även ben och övriga bihang,
så att de hela livet måste förbli
sittande på ett och samma ställe.
Hos de flesta av dem blir
rygghuden starkt förtjockad och, när
honan dör efter slutad
äggläggning, bildar den tillsammans med
den övriga kroppen en hård,
vanligen kullrig sköld över
äggmassan, som antingen täckes
fullständigt eller, inbäddad i vitt vax,
tränger fram under skölden. Hos
en del andra sköldlöss avsöndra
honorna skölden från särskilda
körtlar; den tjänar då som skydd
även för honorna själva och växer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free