Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaktförlust - Slakthustvång - Slaktkycklingar - Slaktlag - Slaktvikt - Slakvippehavre - Slam - Slambrunn - Slamkalk - Slana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slakthustvång — Slana
1573
ning, att försäljningen sker efter
slaktad vikt. Är osäkerheten stor,
när det gäller att beräkna
slaktvikten av djur i den egna
ladugården, blir den än större, när
bedömningen sker i en främmande
ladugård. Därvid tillkommer nämligen
flera faktorer, som försvåra
uppskattningen. Så gäller t. ex. att
man i allmänhet bedömer levande
vikten för högt, om djuren äro
högt uppställda, om ladugården är
liten och trång och belysningen är
bristfällig. Omvänt uppskattas
levande vikten för lågt, om djuren
äro lågt uppställda i förhållande
till bedömaren och om ladugården
är stor och ljus. Man bör därför,
för att frigöra sig från dessa
felkällor, om möjligt verkställa
bedömningen i det fria, så snart det
är fråga om andra djur än de egna.
— Levande vikten uppskattas i
allmänhet för högt på äldre djur
med öppen kroppsbyggnad och
samma sak gäller ifråga om
mjölkkor, som efter en längre tids
hög avkastning mjölkat av sig
hullet, varvid samtidigt skelettet
blir lättare genom att benstommen
delvis brutits ned. Omvänt
bedö-mes levande vikten ofta för lågt
hos yngre, välnärda djur med
sluten kroppsbyggnad. — Som
sammanfattning kan alltså sägas, att
såväl vid bedömning av levande
vikten som slaktförlusten måste
hänsyn tagas till en mångfald
faktorer, som påverka
bedömningsre-sultatet i högre eller lägre grad.
Det ligger därför i sakens natur,
att varje slaktviktsberäkning, som
sker utan att levande vikten är
känd, blir ytterst osäker och
ställer mycket stora krav på
bedömarens vana och skicklighet, om
resultatet skall visa någorlunda
överensstämmelse med verkligheten.
T. Sns.
Slakthustvång, se Köttkontroll.
Slaktkycklingar, se Hönsens
utfodring och Hönsskötsel.
Slaktlag, se Slakt.
Slaktvikt, se Slaktavfall och
Slaktförlust.
Slakvippehavre, se Havre.
Slam kallas stundom sådant
finkor-nigt jordartsmaterial, som kan
uppslammas och någon tid hålla
sig svävande i stillastående vatten.
Slammet utgöres av ler, mjäla och
humusämnen. P. E.
Slambrunn, se Rensbrunn.
Slamkalk utgöres av
kalciumkarbo-nat (CaCO3) och är en
avfalls-produkt från sockerbruken.
Innehållet av kalciumkarbonat
motsvarar blott 10—20 % ren kalk
(Ca), varför denna kalksort ur
transportsynpunkt endast kan
finna användning i sockerbrukens
närmaste omgivningar. Det ringa
innehållet av diverse
växtnäringsämnen t. ex. fosfor och kväve är
utan praktisk betydelse.
Slamkal-ken bör spridas under hösten och
vintern så att den hinner frysa
sönder före våren (se Kalk och
Kalkning). G. S.
Slana. Ordet användes i dagligt
språkbruk för långt, smalt
rundvirke överhuvud taget, men är även
namnet på en grupp av sortiment
med nyssnämnda egenskaper som
speciella kännetecken. Hit hör
ra-dioslanor, slanor för
byggnadsställningar, stegar, flaggstänger,
stängselslanor m. m. De
sistnämnda klyvas i allmänhet före
användandet. Kvalitetsfordringarna och
därmed priserna äro i regel höga
och råvaran hämtas bäst ur
överslutna granbestånd. En icke
obetydlig export av slanor
förekommer under normala tider.
Export-slanorna levereras i allmänhet
obarkade och i standardlängder
varierande mellan 18 och 35 fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
